Ökad osäkerhet för skogsägare

Miljömålsberedningen har i uppdrag att ta fram underlag och förslag för att uppnå de svenska miljömålen, där innefattas också skogen. Enligt EU-lagstiftningen är Sverige skyldigt att bland annat öka sin kolinlagring i skogsmark med 4 miljoner ton per år till 2030 från en redan hög nivå, men också att implementera den nya naturrestaureringslagen som kräver att 30 procent av skadade ekosystem till återställas till 2030.

Här har Miljömålsberedningen valt att definiera naturrestaureringslagen utifrån påverkan av mänsklig hand med start från mitten av 1800-talet, när de flesta andra länder, såsom vårt grannland Finland, väljer att låta startpunkten utgå ifrån när regleringen infördes – dvs vid EU-inträdet.

Miljömålsberedningens sekretariat har presenterat 150 förslag till beslut. Flera av dessa skulle innebära stora negativa konsekvenser för det svenska skogsbruket och har resulterat i stor oenighet i Miljömålsberedningen.

Bland annat föreslås av tjänstemännen på sekretariatet ett förbud mot att avverka urskogar och naturskogar, varav begreppet naturskog dessutom ska utvidgas. Det skulle innebära ett förbud mot att avverka sammanlagt 1,5 miljoner hektar eller 6,5 procent av den svenska produktiva skogsmarken i Sverige. Motsvarande siffra för Finland är 0,4 procent.

– Vi ser med oro på arbetet i Miljömålsberedningen. Om inte definitionerna sätts korrekt kan stora arealer av skog komma att sättas av och inte brukas alls vilket skulle medföra förlorade arbetstillfällen framförallt på landsbygden, säger Anders Edholm, hållbarhets- och kommunikationsdirektör på SCA.

Den skog som åläggs med förbud för avverkning kommer inte bara att vara kostsamt för skogsägaren. Vid sidan om minskade skatteintäkter från skogsbruket kommer staten att behöva ersätta skogsägarna.

– Ersättningsfrågan är givetvis viktig men fokus borde ligga på att tillförsel av råvara till sågverk och bruk försämras om vi tar skog ur produktion. En minska vi produktionen av sågade trävaror och pappersprodukter på grund av råvarubrist drabbar Sveriges klimatambitioner då vi inte får ut klimatsmarta och förnybara alternativ till fossila produkter på marknaden fortsätter Anders Edholm

Med EU:s biodiversitetsstrategi har Sverige åtagit sig att skydda 30 procent av naturen.

Enligt EU är idag 26 procent av unionens landareal skyddad.

– Det är uppenbart att det inte handlar om strikt skydd, utan områden där brukande förekommer eller enbart regelverk som hindrar viss typ av exploatering. Det finns alltså goda möjligheter för Sverige att definiera skyddad natur i likhet med hur många andra länder rapporterar. Vi har med andra ord makten att själva bestämma hur implementeringen ska ske och vad det ska få för konsekvenser. Det finns en tendens att alla skyller på EU när det i själva verket handlar om den svenska förvaltningspolitiska modellen och politiska processen. Miljömålsberedningen är inget undantag, utan snarare en bekräftelse på enskilda tjänstemäns makt i systemet, säger Marcus Svensson, näringspolitisk chef på Södra.

Dyrare och mer komplicerat att avverka

Vid sidan av en ökad oförutsägbarhet för de svenska skogsägarna förväntas sekretariatets förslag också att leda till dyrare avverkningar. Avverkningsanmälningar föreslås beläggas med en avgift på mellan 500 och 20 000 kronor och dessutom diskuteras en särskild avverkningsskatt.

– Att straffbeskatta förnybar och klimatpositiv råvara mitt i en klimatkris är oansvarigt. Det är som att förslaget skulle komma från oljeindustrin, säger Anders Edholm

Utöver detta föreslås förlängda omloppstider, vilket innebär att träden måste växa längre innan avverkning.

– Träd binder mest koldioxid när det växer som bäst. Äldre träd förlorar sakteliga sin förmåga att binda koldioxid varför avverkning inte bör ske för tidigt men heller inte för sent. Att förlänga omloppstiden för mycket riskerar alltså att vara kontraproduktivt ur ett klimatperspektiv, menar Anders Edholm.