Oxelösunds Hamn står inför stora förändringar. Hamnen lever till stor del i symbios med SSAB som ska ställa om sin produktion. Hamnens stora hantering av kol ska ersättas av hantering av LNG (gas) och stora mängder skrot.
– Vi jobbar för fullt med alla olika myndighetsprövningar som krävs, säger Douglas Heilborn som är hamnens VD.
Oxelösunds Hamn kom ursprungligen före Oxelösunds järnbruk. När Bergslagens malm skulle skeppas ut i Europa behövdes hamnar. Länge var sjötransporter via Mälaren det bästa alternativet. Järnvägen förändrade dock förutsättningarna och 1877 stod hela sträckan från Kolbäck till Oxelösund klar.
I Oxelösund fanns möjlighet för en skyddad djuphamn med snabb utfart på Östersjön. Ypperligt för malmtransporter.
När Oxelösunds Järnbruk etablerades 1917 var det först i Sverige med att tillverka järn med koks. Koksen i sin tur tillverkas av stenkol som måste importeras via sjöfart. Än i dag, när drygt 100 år har gått, är kolimporten en viktig del av hamnens verksamhet.
– SSAB står fortfarande för det mesta godset men en allt större andel av vår verksamhet kommer från andra kunder, säger Douglas Heilborn.
En tur runt hamnen bekräftar detta. Det finns stora upplag av returbaserat träflis från Storbritannien, malet skrot, spannmål och balade sopor samt två äldre silos och två nya silos för cement. Osynligt för ögat och 45 meter under marken finns sju bergrum för lagring och hantering av olja.
Till hamnen angör 700-800 fartyg per år. De större fartygen som transporterar kol tar det en vecka att tömma.
– Vi lyfter ner en hjullastare i lastutrymmet vars uppgift är att forsla fram kolet under luckan där kranen kan nå det. Den stora kranen kan lyfta upp till 48 ton, berättar Douglas Heilborn.
SSAB ska ställa om sin verksamhet i Oxelösund. Tillverkning av stål från jungfrulig malm i de två masugnarna ska ersättas med en ljusbågsteknik där skrot smälts ner och återanvänds.
– För oss i hamnen innebär det att de stora kolvolymerna på sikt försvinner. I stället kommer vi att behöva hantera import av LNG, dvs flytande naturgas, samt skrot, förklarar Douglas Heilborn.
Dessa omställningar i hamnen och SSAB förutsätter tillstånd för storskalig gashantering och skrothantering. SSAB behöver också få en ny högspänningsledning dragen från Hedenlunda i Flens kommun direkt till den nya ljusbågsugnen.
– Det är många parallella tillståndsprocesser som hamnen och SSAB nu hanterar och det är flera olika myndigheter involverade. Det är Miljöprövningsdelegationen, Mark- och miljödomstolen och Energisinspektionen, berättar Tomas Hirsch som är projektledare för LNG-terminalen.
Omställningen av SSAB i Oxelösund är ett av de största industriprojekten som initierats i Sverige. Det är ett omfattande arbete och komplicerade handlingar som ska lämnas in.
– Självklart uppstår det oklarheter och missförstånd. Det vore önskvärt om myndighetspersonerna värderade frågorna och lyfte telefonluren när det är frågor som enklast löses om vi pratar med varandra, säger Tomas Hirsch.
När LNG-terminalen är på plats skapas förutsättningar för ytterligare tillväxt i hamnen och miljövinster för Sverige.
– Oxelösunds Hamn kommer vara ensamt i Sverige med att kunna lasta om gasen direkt till järnväg för vidare transport i Sverige, berättar Douglas Heilborn.
Terminalen har stor potential att betjäna en större marknad än bara Oxelösund.
Oxelösunds Hamn är viktigt för att SSAB ska kunna producera stål i Oxelösund. Hamnens verksamhet bidrar emellertid med så mycket mer än så.
Ungefär 200 personer jobbar på Oxelösunds Hamn och ytterligare 60 personer har tidsbegränsade anställningar, t ex vid arbetstoppar. Det gör hamnen till kommunens tredje största arbetsgivare.
Under 2018 uppgick omsättningen till 353 miljoner kronor. Totalt betalades 58 miljoner kronor in i olika skatter. Det motsvarar kostnaden för 523 elever i grundskolan eller 107 sjuksköterskor.