Företagens brottsutsatthet måste tas på allvar

I en företagares vardag handlar det dock främst om andra typer av brott. Stölder, inbrott och skadegörelser. En mängdbrottslighet som tenderar att glömmas bort och prioriteras ner men som i hög utsträckning påverkar företagens möjligheter att utvecklas, växa och anställa fler. 

Brottsligheten har kommit att bli ett av de största hoten mot företagandet i Sverige. I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av det lokala företagsklimatet uppger 22 procent av företagen att de påverkas negativt av brott och otrygghet. De 30 000 svarande företagen är överens om att minskad brottslighet och ökad trygghet är en av de mest prioriterade frågorna för att förbättra det lokala företagsklimatet.  

Cirka 100 miljarder kronor kostar det varje år svenska företag att drabbas av brott och att på olika sätt skydda sin verksamhet och sin personal mot brott och otrygghet. Den bristande säkerheten och tryggheten har inneburit att företag själva måste avsätta mycket stora summor för säkerhetslösningar. Företagare vittnar om en bristande tilltro till att samhället och polisen kan ge det stöd och skydd som behövs. En känsla som är befogad då undersökningar visar att de lokala brottsförebyggande åtgärder som polis och kommun gemensamt ansvarar för väldigt sällan är riktade mot företagen och dess trygghet.  

Utgångspunkten i ett träffsäkert brottsförebyggande arbete är en tydlig lägesbild över brott och otrygghet i kommunen. Under lång tid har näringslivet varit en bortglömd part i denna lägesbild. De nationella trygghetsundersökningar som genomförs omfattar inte näringslivet. Lokala medborgardialoger och kompletterande enkäter för att kartlägga brott och otrygghet i en kommun inkluderar vanligtvis inte heller näringslivet. Polisens brottsstatistik, som enbart baseras på anmälda brott, innehåller dessvärre samtidigt ett omfattande mörkertal. I Svenskt Näringslivs undersökning Brottslighetens kostnader uppgav 2020 endast hälften av alla företag att de alltid anmäler de brott som de drabbas av. Till detta kommer att det i den officiella brottsstatistiken är svårt, eller till och med omöjligt, att utläsa huruvida det är ett företag som utsatts för en viss brottstyp.  

Ovanstående iakttagelser gör det tydligt att information om företagens brottsutsatthet i allt väsentligt saknas och att lokala brottsförebyggande åtgärder riktade mot näringslivet därför har fallit ur planeringen. Företagen har varit en bortglömd part som har fått hantera sin trygghet och säkerhet på egen hand.   

Tillsammans med Brottsförebyggande rådet - Brå, Polisen och Länsstyrelserna i Sverige har vi på Svenskt Näringsliv tagit fram en vägledande guide med fokus på näringslivet. Vår förhoppning är att guiden skall inspirera kommun och polis till ett förstärkt brottsförebyggande arbete där näringslivets behov tas om hand. Företagen skall inte behöva vara ensamma i sin utsatthet och otrygghet, lokala trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder måste även hjälpa våra företagare till en tryggare och säkrare vardag.