Ny granskning: Stor potential för kommuner och näringsliv att göra fler affärer i Värmland

Varje år görs många affärer mellan kommunerna i Värmland och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, vem som driver äldreboendet eller vem som sköter om kommunens parker och grönytor etc.

SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Värmland har andelen ökat från 4,69 procent år 2002 till 8,98 procent år 2021. Totalt har andelen ökat i 13 av länets 16 kommuner.

— I vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet, och hur man lyckas med inköpen, spelar stor roll för både ekonomin och den långsiktiga utvecklingen, konstaterar Anna Hedberg, regionchef för Svenskt Näringsliv i Värmland.

Trots att kommunerna i Värmland handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I nästintill samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet.

— Genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar och samtidigt stärka kvaliteten i verksamheterna. Fler och bättre affärer med näringslivet gör att vi får mer värde för varje skattekrona, menar Anna Hedberg.

Årjäng köper mest, Munkfors minst

Sammanställningen av statistik från SCB visar att Årjäng, med 16,85 procent, är den värmländska kommun med högst andel verksamhet som köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Årjäng är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan 2002. Efter Årjäng kommer Säffle och Karlstad där inköpen uppgår till drygt 12 procent.

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Munkfors kommunala verksamhet, med endast 3,84 procent av den totala budgeten. Torsby, Sunne och Hammarö är de enda kommunerna som gått mot strömmen och minskat sina inköp sedan 2002.

— Varje skattekrona behöver användas på ett mer effektivt sätt. Då kan inte en kommun göra allt i egen regi. Det finns en stor potential i att låta företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till kommunens verksamhet. Det skapar jobb, ökar effektiviteten och stärker de lokala förutsättningarna för företagande. Något som både kommunen och näringslivet vinner på i det långa loppet, avslutar Anna Hedberg.