Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

Världsnaturfondens konsumentguide ses som en vägledning för restauranger, mataffärer och konsumenter att göra smarta val för natur och miljö. Den är helt frivillig att följa men den påverkar marknaden då allt fler tänker på miljön.

– Jag har kunder som reagerat och inte vågat köpa min vildfångade röding då den är rödlistad hos Världsnaturfonden. Det var restauranger som var rädda för att bli svartlistade för att de serverade svensk röding, säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs. Han berättar att en kund ringde och sa att kommunens hälsoinspektör varit på besök och slagit ner på att han sålde min vildfångade röding, som enligt kommunens inspektör var rödlistad av Världsnaturfonden.

– Då blev jag ordentligt arg för det visar på ren okunskap och Världsnaturfonden har gjort fel. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Det finns för mycket fisk i många sjöar och det försämrar kvaliteten. Det är inget hårt tryck på fjällfisket och sjöarna mår bra av att de fiskas. Det är bra för fiskstammen, säger Anders Skum som är orolig för de konsekvenser Världsnaturfondens rekommendationer kan få, inte bara för egen del.

– Restauranger och butiker blir rädda för att bli svartlistade om de säljer svensk röding och öring. Om detta också sprider sig till sportfisket så får det allvarliga konsekvenser för turistnäringen i Norrland. Jag är inte emot rekommendationer men då ska dessa byggas på kunskaper och fakta, säger Anders Skum.

Fiskodlaren Josef Nygren som äger Umlax i Lycksele har också reagerat på Världsnaturfondens råd.

– Det Island och Österrike gör är att dom odlar fisk på land i bassänger och det låter fint, det gör vi också till viss del. Jag har besökt dessa anläggningar och dom påverkar miljön i samma utsträckning som svenska fiskodlingar, vattnet renas inte. Allt vi människor gör har ett visst avtryck på miljön men minst avtryck gör vi om vi producerar mat klokt och nära konsumenten. Världsnaturfonden tittar bara på utsläppen från odlingarna och räknar inte på transporterna och byggnationerna. Det är naivt, fel och missvisande. Då kan man ju också rekommendera svenskarna att köpa ekologiskt kött från Sydamerika och inbilla dem att detta är bra för miljön, säger Josef Nygren.

Han har drivit Umlax i över 30 år och märker att det blivit allt krångligare att driva verksamheten.

– Det kan ta över fem år innan man får tillstånd för produktion och sedan är regelverken extremt krångliga och omfattande. Det gör att såväl antalet fiskodlingar som företagare tyvärr har minskat. Idag är det kanske fem odlingar som svarar för över 90 procent av de 14000 ton fisk som produceras i Sverige.

– När jag startade var det tex ca 20 personer på länsstyrelsens gröna sida som arbetade med tillstånd, inspektioner och granskning av olika verksamheter. Idag är det ca 150 personer, en avsevärd ökning bara på länsnivå och det finns ju nivåer såväl under som över detta. Det påstås alltid att det skall ske en regelförenkling men i verkligheten kommer det hela tiden till nya regler som vi ska förhålla oss till. Vår verksamhet är hårt kontrollerad och reglerad därför finns det inga sakliga skäl att varna för vår odlade röding i Sverige till förmån för verksamheter på Island och i Österrike. I Sverige behöver vi äta mer fisk, både vildfångad och närodlad, dessutom öka självförsörjningsgraden. Det är klimatsmart, nyttigt och klokt, säger Josef Nygren.

Världsnaturfonden svarar på kritiken och skriver att de använder försiktighetsprincipen när det gäller bedömning av fisk. De grundar sitt beslut på underlag som de får från SLU och Havs- och Vattenmyndigheten som sammanställer hur tillståndet ser ut för svensk fisk. Världsnaturfonden har under flera år lyft behovet av utökad information om svenska vatten men tyvärr har inga större förbättringar skett, enligt fonden.

”Rött ljus gäller generellt för vildfångad röding oavsett ursprung eller fångstmetod. Detta då informationen om röding är bristfällig och därmed tillämpas försiktighet eftersom det som inte kan bekräftas inte kan bedömas”, skriver Världsnaturfonden till Svenskt Näringsliv.

Man uppger också att det är bra om insjöfiskare dokumenterar sina fångster och anlitar länsstyrelsens fiskerikonsulent för provfiske så kunskapsunderlaget för berörd fisk ökar. Det ger möjlighet för fisket att ansöka om miljöcertifiering eller att bli omvärderat i Världsnaturfondens bedömning.