Dåligt vägunderhåll drabbar Sollefteå-företagare

Riksförbundet M Sverige har tagit fram en ny rapport där bland annat geografiska skillnader i trafiksäkerhet presenteras, i vilken det visar sig att de norra skogslänen utmärker sig med flerfaldigt högre relativa dödstal. I rapporten slås fast att trots att dödstalet minskat i riket nationellt har de geografiska ojämlikheterna ökat kraftigt.

– Den största delen av vägarna i de mest olycksdrabbade länen är tvåfältsvägar med hastighetsgränser på 70, 80 eller 90 km/h, som dessutom saknar mitträcke. Det är på denna typ av vägar som de allra flesta dödsolyckorna också sker. I Västernorrlands län är dessutom 18,4 procent av vägarna i mycket dåligt skick, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Det har länge saknats pengar till nödvändiga investeringar i vägarna. Trafikverket räknar med försämrad funktion på 70 procent av vägnätet de kommande åren, däribland för vägar som klassas som viktiga för näringslivet och landsbygden. Eftersom säkerheten inte kunnat garanteras har i stället hastigheterna sänkts på hundratals mil statlig väg, inte minst i norra Sverige. Och ännu fler hastighetssänkningar är att vänta.

– Självklart minskar risken att dö i en trafikolycka om hastigheten är lägre. Men det grundläggande problemet med många landsvägar i de norra skogslänen är att de är dåligt underhållna, ibland felaktigt utförda och ofta saknar mitträcken. Sänkt hastighet är en nödlösning som inte löser det grundläggande problemet att vägen är för dålig. Resultatet blir dyrare och längre transporter för såväl företag som privatpersoner, avslutar Tony Gunnarsson. 

Sollefteå slipservice kör omvägar för att undvika dåliga vägar

Peter Oremo är vd för Sollefteå slipservice, ett företag som underhåller klingor och stål till den svenska sågverksindustrin. Företaget har omkring 400 mil lastbilstransporter i veckan och Peter Oremo berättar att dåliga vägar gör det till en kännbar utgift. 

– Bilarna tar mycket stryk, delar lossnar och extraljus ramlar av. Lastbilens skåp är också förstärkt för att klara av rörelserna när bilarna kränger. Vi reparerar varje lastbil för i snitt 120 000 kronor om året. Och då har vi ändå köpt bättre lastbilar för att de ska hålla längre, säger Peter Oremo.

För att undvika de värsta sträckorna tvingas chaufförerna ta omvägar.

– Vissa sträckor måste vi försöka undvika, trots att den totala körsträckan blir längre. Det är varken ekonomiskt eller miljömässigt rationellt.

Peter Oremo säger att den största konsekvensen av dåliga vägar inte är ekonomin eller längre leveranstider, utan riskerna för medarbetarna och andra trafikanter.

– Bara i fjol hade vi tre incidenter när våra lastbilar och mötande lastbilar slog i varandras backspeglar, vilket naturligtvis är en hårsmån från en katastrof. Dåligt underhållna vägar som dessutom blir smalare på grund av mycket snö är livsfarligt, avslutar han.  

Dåliga vägar gör det mindre attraktivt att driva företag

Enligt Svenskt Näringslivs rapport Företagens regionala utveckling 2023 placerar sig Västernorrland något över riksgenomsnittet i termer av andelen företagare som upplever betydande tillväxthinder kopplade till dålig infrastruktur: 14 procent, jämfört med 12 procent i riket.

– Bristande underhåll påverkar företagens dagliga verksamhet och möjlighet att växa. Försenade transporter medför extra kostnader för näringslivet, och i förlängningen försämrad konkurrenskraft. Det gör det mindre attraktivt att driva företag och investera i Västernorrlands län. Därför måste det eftersatta underhållet i hela landet återtas, säger Nils Paul, expert infrastruktur på Svenskt Näringsliv.