1986 köpte bröderna Anders och Peter Bäckström skog i Resele i Sollefteå kommun, vilket de såg som en långsiktig investering. Nu har spår av en tretåig hackspett hittats i skogen. Därför har Skogsstyrelsen gett dem förbud att avverka. Skulle de trots detta avverka väntas vite på 1,6 miljoner kronor (800 000 kr vardera). Nästa steg för bröderna är att begära dispens för avverkning hos länsstyrelsen.
Skogsägandet är utbrett i Sverige och det finns omkring 311 000 privata skogsägare. Anders och Peter Bäckström är två av dessa. Den skog de köpte 1986 är samma skog som de lekte i som barn och den ligger precis i anslutning till deras mormor och morfars gamla hus. Bröderna som också vuxit upp i Resele köpte skogen i hopp om att det skulle vara en bra investering för nutida och framtida generationer, men sedan dess har förutsättningarna förändrats.
För en tid sedan ville bröderna Bäckström avverka en del av skogen med avsikten att sälja virket till SCA, som därför lämnade in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen.
– På grund av att det fanns delar som vi ville ta extra hänsyn till förde vi en dialog med Skogsstyrelsen. I samråd med myndigheten utökade vi hänsynen ytterligare till närmare 30 procent av det totala området, säger Andreas Winterqvist, virkesköpare på SCA i Sollefteå.
Efter att Skogsstyrelsen bedömt området kom en lokal skogsgrupp för att göra en egen inventering av marken.
– Efter att avverkningsanmälan lämnats in kom det hit människor och inventerade i skogen och hittade ett bohål som kan komma från en tretåig hackspett. Därefter fick vi besked från Skogsstyrelsen om avverkningsförbud för båda områdena med ett hot om vite på 1,6 miljoner kronor om någon avverkning sker. Man blir helt ställd inför ett sådant beslut, säger Peter Bäckström.
Efter domar från EU-domstolen och mark- och miljödomstolarna som Skogsstyrelsen ansåg vara prejudicerande har artskyddsförordningen börjat tillämpas strikt i skogsbruket. Detta innebär att populationen av utpekad fågelart ska ha en tillfredsställande nivå.
– Privatpersoner och grupper som inte vill se att skogen brukas har fått kraftfulla redskap att stoppa skogsbruk, vilket får enorma konsekvenser för markägare. Avverkningsanmälningarna till Skogsstyrelsen är en offentlig handling, vilka dessa personer bevakar. Genom att inventera avverkningsanmäld mark och leta efter arter som upptas i artskyddsförordningen kan de på ett enkelt sätt se till att en ansenlig del av skogsbruket stoppas, säger Ola Kårén, skogsskötselchef på SCA.
För enskilda skogsägare likt bröderna Bäckström är ett besked om avverkningsförbud något som kan få betydande ekonomiska konsekvenser.
– Som enskild skogsägare har man räknat med skogsbruket som en av sina inkomster. Och skogen är också något vi vill ge i arv till barn och barnbarn. Nu vet man inte vad som händer, säger Peter Bäckström.
– När ett beslut om avverkningsförbud fattas blir ofta skogsägaren helt handfallen och det krävs i många fall extern juridisk expertis inom området för att kunna författa ett svar och göra en dispensansökan till länsstyrelsen, fortsätter Ola Kårén.
Situationen kompliceras ytterligare av att besluten kan överklagas i enlighet med Århuskonventionen[1].
– Den som överklagar tar dessutom heller ingen risk, till skillnad från markägaren som ofta tvingas anlita jurister för att ha en chans i mark- och miljödomstolen eller kammarrätten. Många överklaganden är dessutom skrivna ur en mall, vilket blir tydligt när vi jämför hur de är skrivna. På senare tid har exempelvis mark- och miljödomstolen överflödats av ärenden som syftar till att stoppa avverkningar, säger Ola Kårén.
Peter och Anders Bäckström säger samstämmigt att det är olyckligt att skogsägare börjar målas upp som några som inte bryr sig om skogen.
– Båda våra liv kretsar kring skogen. För oss handlar skogsbruk om att vårda och ta hand om skogen och det ligger givetvis i vårt intresse. Finns det utrotningshotade arter ska dessa skyddas, det vill vi också, men det måste vara rättssäkert. Det var också därför vi lämnade hänsyn till 30 procent av det totala området vi ville avverka från början. Som det ser ut idag riskerar detta att lägga en död hand över skogsbruket, säger Anders och Peter Bäckström.
Johan Andersson (C) är kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå. Han anser att den situation som bröderna Bäckström hamnat i är ett tydligt exempel på ett system som utnyttjas.
– Det som pågår är en hetsjakt på enskilda skogsägare. Detta fall är bara ett av många exempel på kommuninvånare som har fått eller är rädda att få avverkningsförbud på sin skog. Självklart ska vi värna rödlistade arter och biotoper, men det vi i dag ser är ett exempel på resultatet av arbete från personer som inte vill att skogen brukas överhuvudtaget. Tyvärr är det inte det första exemplet på deras arbete och säkerligen heller inte det sista utan detta är något som har satts i system här och på andra ställen, säger han.
På frågan om vad som krävs för att stärka skogsägarens rätt att bruka skogen menar Ola Kårén att regeländringar är nödvändiga.
– Framförallt måste vi ta tag i det som vi kan påverka i svensk lagstiftning. Nationella fridlysningslagen måste ses över. Det måste också klargöras att markägaren har rätt till ersättning om samhället beslutar om hänsyn som försvårar pågående markanvändning. Skogsvårdslagen måste förtydligas så att den, och inte miljöbalken, reglerar hänsynskravet inklusive artskyddet. Det här är helt nödvändigt att ta tag i för att säkra skogsbrukets framtid, vilket milt uttryckt är av fundamental betydelse för det svenska välståndet, avslutar Ola Kårén.
[1] Århuskonventionen är en internationell konvention som garanterar medborgares tillgång till miljöinformation samt rätten att påverka beslutsprocesser inom området.