Skydda företagets idéer!

En av alla åhörare i föreläsningssalen på Mittuniversitetet var doktoranden Semra Sahin Haglund som ägnar sig åt designforskning inom vård. För henne var det intressant att få veta mer om vad för skydd av immateriella tillgångar som kan behövas om hon är med och tar fram något som går att kommersialisera. Immateriella tillgångar är till exempel expertkunskap, ett patent, ett kundregister, avtal, affärsmetoder eller en logotyp.

– Jag forskar inom området kvinnosjukvård och är särskilt inriktad på utveckling av vårdtjänster när det gäller bristningsskador i samband med förlossningar. För mig var seminariet en ögonöppnare. I nuläget finns inget som får mig att vilja ansöka om Immateriella skydd, men jag inser att det finns stor anledning framöver att vara vaken och ha kännedom om de möjligheter som finns.

En annan åhörare var Fredrik Forssberg, vd för Härnösandsföretaget Logosol som tillverkar mobila sågverk. Han är väl bekant med den problematik kring immaterialrätt som kan störa ett företag, och som beskrevs av Christina Wainikka.

– När vi tar fram en ny produkt så ingår en analys kring möjligheten att söka olika skydd för innovation och där har vi hjälp av en patentbyrå. Vi har på det här området någonstans mellan 15 och 20 olika skydd för vår verksamhet, det är patent, designskydd eller varumärkesskydd. Det här är nödvändigt för oss, men trots det så drabbas vi ibland av intrång, säger Fredrik Forssberg.

Det han beskriver är egentligen rena stölder av Logosols affärsidéer. Produkter som företaget utvecklat och har skyddat kopieras av konkurrenter och säljs på andra marknader.

– Vi ser hur man till och med använder våra bilder på produkter och marknadsför dem på handelssajter som sina egna. Det är otroligt fräckt gjort. Det är inte alltid vi lyckas stoppa det, men ofta räcker det med att vi kontaktar dem så slutar de. Vi har i en del fall även gjort överenskommelser och fått ekonomisk ersättning för intrånget, säger Fredrik Forssberg.

Christina Wainikka gav i sin föreläsning flera exempel ur verkligheten på varför det är viktigt att så tidigt som möjligt i en innovationsprocess börja tänka på avtal kring immaterialrätt.

Som ett exempel nämner hon fyra forskare som låg bakom ett arbete som gick att kommersialisera och sälja till en intresserad köpare. Inget bolag var bildat som ägde idéerna och det utförda arbetet gällde ett patent, och då krävdes att alla fyra forskare godkände affären. En forskare sa ja, två var tveksamma men skulle nog kunna övertalas. Den fjärde forskaren hade under tiden som gått blivit dement, kunde inte vara med och godkänna affären och allt gick i stöpet.

– Ett annat exempel är det välkända caset med de tecknade figurerna Babblarna. Det bestod från början huvudsakligen av ett material som tagits fram av experter på tal och användes för språkinlärning hos småbarn. Efter hand var det själva figurerna som var gjorda av en illustratör som blev källan till de stora intäkterna via filmer och annat. Det blev en infekterad tvist mellan bolaget och illustratören som hade kunnat undvikas om det tidigt reglerats vem som ägde vad, säger Christina Wainikka.

Som Christina Wainikka beskriver det, är immaterialrätt kunskapsekonomins viktigaste tillgång. Som bevis på detta anför hon det faktum att av små och medelstora företag inom EU hade de som skyddat immateriella tillgångar 68 procent högre intäkt per anställd, än de som inte gjort det.

– En enkel regel är att förmågan att tjäna pengar är avhängigt att det finns skydd av immateriella tillgångar. Det är också betydligt enklare att attrahera investerare om detta finns. Och de som inte har skydd löper större risk att hamna i resurskrävande konflikter som i sig kan knäcka ett företag, säger hon.

Några grunder att tänka på kommer här:

– Gör en analys av vilka kunskapsbaserade värden som finns och kan finnas i verksamheten.

– Kontrollera vem som äger de olika rättigheterna och försök att säkerställa att avtal finns för att undvika tvister längre fram.

– Fundera på hur rättigheterna kan användas för att skapa värde i verksamheten.

Christina Wainikka är uppenbart besviken på att Sverige i jämförelse med andra EU-länder ligger under snittet när det gäller att skydda immateriella tillgångar. Endast 8,52 procent väljer att göra detta.

Men ändå, i Sverige är Västernorrland per capita bästa län på att söka patent.

– Det är glädjande och visar på klokt entreprenörskap. Anledningen till att vi från Svenskt Näringslivs sida vill samarbeta med Mittuniversitetet och BizMaker kring ett event som denna föreläsning är förstås att vi önskar fler växande företag. Och då kan skydd av immateriella tillgångar spela en viktig roll, säger Eva Nordlander, regionchef, Svenskt Näringsliv Västernorrland.

TEXT OCH FOTO: ANDERS LÖVGREN