Svenskt Näringsliv har rankat samtliga Sveriges kommuner utifrån deras effektiviseringspotential inom fyra verksamhetsområden. I länets kommuner finns effektiviseringspotential på mellan 178 och 1 042 miljoner kronor.
När Svenskt Näringsliv jämför kommunerna i relation till den mest effektiva kommunen i landet visar vår statistiska analys att den genomsnittliga effektviseringspotentialen uppgick till cirka 85 miljarder kronor per år under perioden 2019–2023. Effektiviseringspotentialen i kommunerna ökar dessutom över tid och nådde svindlande 91 miljarder kronor år 2023. I realiteten är effektiviseringspotentialen ännu större eftersom de studerade verksamhetsområdena endast utgör cirka 50 procent av budgeten i kommunerna.
I rapporten jämförs hur effektiva kommunerna är inom hälften av kommunernas budget, och innefattar bland annat grundskola, äldreomsorg, gymnasieskola och biblioteksverksamhet. Resultaten är justerade för strukturella skillnader mellan kommunerna, så som skillnader i socioekonomiska förutsättningar och befolkningsstruktur.
I rapporten framgår att om den genomsnittliga kommunen skulle bli lika effektiv som den mest effektiva kommunen skulle den kunna minska sina kostnader med omkring 28 procent. Uppdelat på verksamhetsområden är effektiviseringspotentialen 24 procent för grundskolan, 28 procent inom äldreomsorgen, 37 procent inom gymnasieskolan och 47 procent inom biblioteksverksamheten.
– Länets företag har att vinna på att kommunerna är effektiva och levererar välfärdstjänster av hög kvalitet till lägsta möjliga kostnad. De kommuner som lyckas driva sin verksamhet på ett effektivt sätt kan också sänka kommunalskatten och staten behöver inte betala ut lika stora statsbidrag. De resurser som inte behöver användas för att stötta kommuner kan exempelvis användas för tillväxtreformer, vilket på sikt också genererar mer skatteintäkterna till kommunerna, säger Eva Nordlander, regionchef Svenskt Näringsliv Västernorrland.