Reepalus Välfärdsutredning början till slutet för valfriheten?

Utredningen har själv några exempelberäkningar. I dessa får företagen inte göra överskott på mer än 0,3 till 0,4 procent av sin omsättning. En skola som hanterar 10 miljoner kronor om året skulle alltså inte få lägga undan mer än 30 000 till 40 000 kronor om året i buffert för framtida investeringar eller som buffert inför sämre tider.

Vi kan nog räkna med att konkurserna i dessa företag kommer öka, då det i princip inte blir vare sig tillåtet eller möjligt att kunna bygga upp en ekonomisk buffert. Minsta lilla sjukskrivning kan komma att äventyra företagens verksamhet.
Vinsttaket kommer därför värst drabba nystartade och små företag med litet eget kapital. Men också drivkraften för entreprenörer som genom sina innovationer och nya sätt att tillhandahålla välfärd utvecklar välfärdstjänsterna försvinner. Varför ta en ekonomisk risk utan att ha en chans på ekonomisk vinning för risktagandet?

Bakom denna märkliga politik ligger åsikten att ingen borde få tjäna pengar på att äga eller driva företag i välfärden. Att detta är ett bättre alternativ för individerna, företagen, den offentliga sektorn och samhället spelar ingen roll. Förlorarna är vi skattebetalare och användare av välfärdstjänsterna.

Om förslaget blir verklighet innebär det att planekonomin återinförs i välfärdssektorn. Det vore precis som i andra sammanhang ett säkert recept för lägre kvalitet, sämre resursutnyttjande, och mindre valfrihet – precis tvärtemot vad välfärden behöver.

Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv säger att – det bakom förslaget verkar ligga en ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling. Minskad mångfald och konkurrens kommer att kosta skattebetalare och samhälle oändligt mycket mer än de intäkter som teoretiskt framräknade gränser för ”övervinster” kan ge. Hon menar att det är allvarligt att regeringen riskerar att ta omfattande politiska beslut utifrån myter och felaktiga föreställningar om hur välfärden fungerar. - Fokus nu borde istället vara på hur vi kan dra maximal nytta av företagande i offentlig verksamhet och hur näringslivets förmåga till innovation och produktivitetsutveckling kan arbeta för skattebetalarna, säger Carola Lemne.