Ungas inträde på arbetsmarknaden

Som ett resultat av överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet kommer arbetsgivaravgiften för ungdomar under 18 år att sänkas 1 augusti, för att sedan tas bort helt vid årsskiftet. Förändringen är en del av en satsning i syfte att göra det billigare att anställa människor som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden samt att ge fler unga människor chansen att få extra- och sommarjobb.

Svenskt Näringsliv välkomnar satsningar på att stärka ungas etablering på arbetsmarknaden. För även om stora delar av Sveriges befolkning vid en internationell jämförelse har ett högt arbetskraftsdeltagande, hög sysselsättning och låg arbetslöshet, så är arbetsmarknadsutfallen för ungdomar inte lika bra.

– Under de senaste årens högkonjunktur har många ungdomar kommit in i arbete och ungdomsarbetslösheten har minskat. Dock finns det vissa grupper av ungdomar som har svårt att få fäste på den svenska arbetsmarknaden. Till dessa grupper hör ungdomar med enbart grundskolekompetens eller oavslutat gymnasium. Genomströmningen inom utbildningsystemet är särskilt dålig bland barn med utrikes bakgrund där endast 50 procent slutför gymnasieskolan inom avsedd tid, berättar Tamara Sobolevskaia på Svenskt Näringsliv, som skrivit en rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden.

Sen etablering på arbetsmarknaden ger lägre inkomster och lägre framtida pensioner. För att komma till bukt med detta skulle bidrags- och skattesatserna behöva ses över, så att inte tröskeln in på arbetsmarknaden blir för hög och utanförskapskulturer som bitit sig fast på vissa håll skulle behöva brytas. Framför allt skulle vi dock behöva ha en snabbare genomströmning på gymnasie- och högskoleutbildningarna, så att studenterna blir klara i tid och kan komma ut i arbetslivet.

– I praktiken fungerar den svenska arbetsmarknaden så att utan gymnasieutbildning är det svårt att få arbete. Alla ungdomar ska utan undantag ges möjligheter att klara gymnasieskolan. Det är den viktigaste förutsättningen för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden och stå på egna ben. Dessutom har nätverk en stor betydelse på dagens arbetsmarknad. Ungdomar, och i synnerhet ungdomar med utrikes bakgrund, saknar ofta kontaktnät. Sommarjobb och praktik fyller en viktig funktion som första kontakt med arbetsmarknaden och kan bidra till att mildra detta problem, säger Tamara Sobolevskaia.

Johan Lidefelt, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, tror att den förändring som träder i kraft 1 augusti kan ge positiva effekter för vissa ungdomar, genom att fler kan få chans till extra- och sommarjobb, men skulle hellre se en generell nedsättning av arbetsgivaravgiften.

– Vi välkomnar åtgärder som sänker kostnaderna för att anställa, även om särlösningar sällan är önskvärda, eftersom gränsdragningsproblem och administrativa kostnader ökar som en följd. Många ungdomar i åldrarna mellan 15 och 18 år har behov av arbetslivserfarenhet. Sådan erfarenhet kan öka chanserna att få ett fast jobb senare, samt ge träning i för arbetslivet viktiga färdigheter och kunskaper som bara kan fås genom arbete. Förhoppningsvis kan denna reform förbättra dessa ungdomars möjligheter.

Rikard Skanevall som driver Måns Ols Utvärdshus i Sala, välkomnar reformen och menar att det kommer att underlätta för honom som arbetsgivare.

– Det underlättar ju lite för oss alla fall, särskilt på sommaren då vi har en del ungdomar som hjälper oss. Framför allt tror jag dock att det kan främja att ungdomar kommer ut på arbetsmarknaden. För oss vore dock en bättre gräns 23, eller 25 år, som det var förut. Det skulle göra större skillnad och vi skulle kunna ta in fler studenter och liknande.