Tidsgräns i sfi är bra men räcker inte

Regeringen har presenterat en lagrådsremiss om skärpta krav i sfi. Ett förslag är att rätten att delta i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) ska begränsas till att gälla i tre år, med viss möjlighet till förlängning.

Kompetensförsörjning är en av de viktigaste frågorna för svenska företag. Utlandsfödda har varit och är en viktig del för tillväxten av många företags arbetskraft. Sju av tio företag upplever att det är svårt att rekrytera nya medarbetare och många rekryteringsförsök misslyckas helt. Ett hinder för rekrytering, som 24 procent av företagen lyfter fram i Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, är brist på kunskaper i svenska.

Enligt Skolverket var det 123 000 elever som studerade sfi under 2022. Andelen som avslutade sfi med godkända betyg var 50 procent och nästan lika många hoppade av sfi, 46 procent. Många avhopp kan förklaras med att eleverna får ett arbete eller att det sker på grund av föräldraledighet men inte alla.

Svenskt Näringsliv är positiva till att införa en tidsgräns. En gräns kan bidra till tydligare mål och förväntningar samt ökade incitament till att slutföra studierna. Men den löser inte de problem och brister som utredningar samt inspektioner lyft fram under lång tid. För att förbättra resultaten och genomströmningen behöver en tidsgräns följas med insatser som stärker undervisningens kvalitet och som ökar elevens möjligheter till utveckling. Det kan exempelvis handla om kompetensutvecklande insatser för lärare och tydligare kursplaner.

Det finns även en uppenbar risk att många elever inte kommer att klara tidsgränsen. Enligt uppföljning av Skolverket är det cirka 65 procent av alla elever som slutför sfi på tre år. Andelen är betydligt lägre för elever med kort utbildningsbakgrund, där cirka 30 procent av eleverna klarar sfi på tre år. Förutsättningarna för eleverna beror mycket på utbildningsbakgrund. Att huvudmannen ska kunna förlänga utbildningen efter tre år är därför positivt och nödvändigt. Berörda elever måste få fortsatt möjlighet till kvalificerad språkutbildning eftersom språket är en nyckel till vidare studier och etablering på arbetsmarknaden.

Tidsgränsen måste likaså fungera väl för de som kombinerar sfi med till exempel arbete, praktik eller yrkesutbildning. Att kombinera studier med andra insatser kan gynna språkinlärningen. Samarbetet mellan utbildningsväsendet och arbetslivet ökar även möjligheterna till snabbare etablering och bättre matchning på arbetsmarknaden.

Många företag tar ett stort ansvar och erbjuder praktik eller anställning samt har arbetssätt för att stötta språksvaga medarbetare. Sfi är likväl en central insats för att ge nyanlända kunskaper i svenska och har en viktig roll för nyanländas delaktighet i samhälle. Alldeles för många står i dag utanför arbetsmarknaden samtidigt som företag skriker efter arbetskraft. Att sfi är av hög kvalitét kommer inte bara att gynna individen utan även samhället i stort samt den framtida kompetensförsörjningen.