Rapport: Så kan fler bli anställningsbara – ”Utmaning”

Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden pågår hela tiden. Nya jobb tillkommer och andra försvinner, vilket ställer krav på individer och företag att anpassa sig för att vara relevanta och konkurrenskraftiga.

Här är branschvalidering ett bra verktyg som kan hjälpa företag att både säkerställa individers befintliga kompetens och utveckla den till nästa nivå.

– Vi har en stor kompetensbrist och måste använda alla verktyg vi har för att kompetensutveckla och ta vara på en individs yrkeskunnande, samt få fram mer träffsäkra utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar, säger Kristina Cunningham, arbetsmarknads- och utbildningspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

Under det senaste decenniet har flera initiativ och projekt bidragit till att utveckla valideringsmodeller och stärka deras tillämpning. Det har resulterat i att branscherna nu beskriver sina kompetensbehov på ett mer strukturerat och systematiskt sätt.

Enligt statistik från Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) har branschvalideringen visserligen gjort framsteg, med fler genomförda valideringar och en växande bredd av yrkesroller som kan valideras. Trots detta är utvecklingen svag och 2023 minskade antalet valideringar inom privat sektor.

– En stor utmaning är att en individ som har validerat sin kompetens har svårt att ta nästa steg eftersom utbildningssystemet många gånger inte kan erbjuda den utbildningen. Det helhetstänket saknas ofta idag, konstaterar Kristina Cunningham.

Det kan till exempel bero på att den utbildning som krävs för att gå vidare inte finns där personen bor eller att den inte är tillgänglig för yrkesverksamma.

– Vi efterlyser ett utbildningsutbud som är anpassat för yrkesverksamma och som även kan nyttjas av företag för kompetensutveckling, säger Kristina Cunningham.

Behövs bättre dialog

Här skulle det gå att göra mer inom utbildningssystemet, i synnerhet när det gäller gymnasial yrkeskompetens.

– Det behövs en bättre dialog och samverkan mellan utbildningssystemet och näringslivet för att få fram de här träffsäkra utbildningarna, säger Kristina Cunningham.

De branscher som har ett system för validering på plats pekar på att det är ett effektivt sätt att identifiera de kvalifikationer och kompetenser som är relevanta för det specifika branschområdet eller yrkesrollen.

– De framtagna kompetensbeskrivningarna, som ofta är partsgemensamma, kan bidra till en struktur för att jobba med kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Idag är dock skillnaderna stora mellan olika branscher när det gäller hur långt de har kommit med valideringsarbetet.

– Det är industrin som validerar flest personer. De nya siffrorna har inte kommit än, men 2023 genomfördes 3 000 valideringsprocesser i industrin. Städ och vård- och omsorg är också branscher som har kommit långt, säger Kristina Cunningham.

Svårt att balansera

Ett hinder som aktörerna pekar på är att det kan vara svårt att balansera valideringsmodellernas lättillgänglighet och samtidigt upprätthålla hög kvalitet.

– Det handlar om att hitta en modell som är lätt för många att använda, samtidigt som kvalitetskraven är väldigt höga. Det betyder i sin tur att det tar tid och resurser, säger Kristina Cunningham.

Den relativt låga efterfrågan på branschvalidering innebär också att det är svårt att förvalta modellerna långsiktigt, både ekonomiskt och organisatoriskt.

Trots utmaningarna med att öka utbudet av relevanta och högkvalitativa valideringsprocesser uppger de tillfrågade branscherna i Svenskt Näringslivs rapport att det alltid är värdefullt att kartlägga kompetens.

– Uppdaterade och relevanta kompetensstandarder som speglar arbetsmarknadens behov kan tillämpas i fler sammanhang än enbart branschvalidering, säger Kristina Cunningham.