Ny undersökning: Kritiserat stöd gör succé

Slöseri med skattemedel eller en språngbräda som ger människor möjlighet att skaffa nya yrkeskunskaper? Åsikterna om omställningsstudiestödet går isär men den kritik som har framförts har till stora delar missat målet, menar Kristina Cunningham, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.

– Omställningsstudiestödet är inte en arbetsmarknadsåtgärd bland andra utan en möjlighet för enskilda människor att skapa nya yrkeskunskaper. Det minskar inlåsningseffekten och ger kraft att utvecklas i det egna yrket eller gå vidare till en helt ny karriär, säger hon.

Omställningsstudiestödet tillkom 2022 på initiativ av arbetsmarknadens parter, finansierat av statliga medel och med ett uttalat syfte: Att stärka enskilda människors yrkeskompetenser. Att det är nödvändigt visar bland annat de senaste årens larmsignaler och rapporter om hur allt fler företag – så många som sju av tio – tycker att det är svårt att rekrytera medan en av fyra rekryteringar misslyckas helt.

”Jag får använda mina nya kunskaper, så det har gått precis som jag tänkte när jag hittade möjligheterna att använda omställningsstudiestödet.” Dessutom vill många människor som är etablerade på arbetsmarknaden gärna gå vidare men behöver nya kunskaper för att göra det. Det framgår av Omställningsindikatorn som Svenskt Näringsliv presenterar i dagarna. Där har Demoskop undersökt möjligheterna till omställning på arbetsmarknaden i allmänhet och omställningsstudiestödet i synnerhet. Resultatet visar att tre av fyra yrkesverksamma i åldrarna 27 till 62 år är intresserade av att studera inom de två närmsta åren. Och var femte person, 20 procent av de tillfrågade, kan tänka sig att byta yrkesbana och 80 procent av dem också söka sig vidare till en annan bransch än den de nu arbetar i.

– Det visar hur stort intresset är för en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, vilket i sin tur gynnar både kompetensförsörjningen och produktiviteten, säger Kristina Cunningham.

Viljan att gå vidare växte

Rickard Pegado är en av dem som har tagit chansen att utvecklas med hjälp av omställningsstudiestödet. Femton år på Gränges i Finspång och ett antal olika jobb inom företaget ledde fram till positionen som länk mellan IT och verksamheten. Efter ett par år växte viljan att gå vidare. Fokus hamnade på möjligheten att bli mjukvarutestare.

– Jag gjorde lite efterforskningar och upptäckte att det är en yrkesgrupp där efterfrågan ökar stadigt. De närmaste fem åren behövs upp mot 600 mjukvarutestare i olika branscher, säger han.

En passande utbildning fanns i Linköping och Rickard Pegado uppfyllde de krav som gäller för att få del av stödet (se faktaruta nedan), både vad gäller efterfrågan på den typen av kompetens och att det skulle stärka hans ställning på arbetsmarknaden.

– I början blev arbetsgivaren lite bekymrad och undrade om jag inte trivdes längre, men när de insåg att det handlade om att jag skulle vidareutbilda mig och lära mer var det grönt ljus, säger han.

Utbildningen på TUC yrkeshögskola i Linköping startade i januari 2023 och i maj 2024 tog Rickard Pegado examen som diplomerad mjukvarutestare. Tillbaka på Gränges omsattes de nya yrkeskunskaperna i en utveckling av den tidigare yrkesrollen som funktionell specialist med att vara testledare i vissa projekt.

– Jag får använda mina nya kunskaper, så det har gått precis som jag tänkte när jag hittade möjligheterna att använda omställningsstudiestödet. Utan det hade jag inte kommit i gång att utveckla min kompetens. Med familj och små barn hade det varit tufft att leva på ett vanligt studiestöd men nu har det flutit på som vanligt.

Skulle du rekommendera andra att vidareutbilda sig med hjälp av omställningsstudiestödet?

– Det har jag redan gjort! Det är ofta ekonomin som kan sätta stopp, särskilt om man är ensamstående. Det här är en chans att ta och som kan vara avgörande för många som vill komma vidare, lära mer och jobba upp sin lön, säger Rickard Pegado.

10 000 har beviljats stöd

Sedan starten för två år sedan har 10 000 personer beviljats stöd för att bygga på sin kompetens. Det är en siffra som ska ses i ljuset av att de närmaste åren behöver företagen ny- och ersättningsrekrytera cirka 300 000 personer, enligt statistik från Svenskt Näringsliv.

– Därför är det glädjande att kännedomen ökar kontinuerligt. Idag känner närmare 50 procent av landets yrkesverksamma till omställningsstudiestödet, en fördubbling på två år och majoriteten. 80 procent är positivt inställda, säger Kristina Cunningham.

När det gäller utbildningsform har de flesta, sju av tio, universitet och högskola i sikte, följt av yrkeshögskola och Komvux eller Yrkesvux. Valet av utbildningsform beror till största delen på vilken utbildning som personen har med sig i bagaget. I topp bland dem som har sökt stödet och kan tänka sig att byta bransch ligger bland annat ekonomi, juridik, naturvetenskap, industri, teknik och samhällsbyggnad.

Omställningsindikatorn har även undersökt vad yrkesverksamma, om de sökte stödet, skulle använda det till. Nästan hälften, 47 procent, vill göra en ”up-skilling”, alltså bli bättre i sitt nuvarande yrke medan 39 procent tänker sig en omskolning till ett nytt yrkesområde.

– Det är positivt att så många nu vill bygga på sin kompetens. Den svenska arbetsmarknaden har varit trögrörlig men förändras snabbt och det ställer krav på en större flexibilitet hos alla inblandade när yrkesroller förändras, säger Kristina Cunningham.

När systemet är fullt utbyggt år 2026 ska i genomsnitt runt 44 000 studerande per år kunna få omställningsstudiestöd, lite beroende på konjunkturutvecklingen.

– Omställningsstudiestödet är den största reform som har genomförts i Sverige för att ge människor möjlighet att vidareutbilda eller omskola sig. Både flexibiliteten på arbetsmarknaden och tryggheten för enskilda stärks med de möjligheter som öppnas, säger Kristina Cunningham.