Därför borde vi tala mer om branschvalidering

Sju av tio företag har svårt att hitta rätt kompetens, och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Samtidigt förändras arbetsmarknaden snabbt – nya yrken uppstår, gamla försvinner. Hur ser vi till att fler människor hamnar rätt och att företagen får den kompetens de behöver?

Ett verktyg finns redan – branschvalidering. Men varför är det fortfarande relativt okänt och underutnyttjat? Just detta diskuterades vid Svenskt Näringslivs rundabordssamtal i samband med vår nya rapport om branschvalidering.

Vad är branschvalidering – och varför behövs det?
Validering används av flera aktörer i syfte att synliggöra reell kompetens. Inom utbildningssystemet används det exempelvis för att avgöra vem som ska få tillträde till en utbildning eller för att tillgodoräkna tidigare erfarenhet i syfte att korta utbildningstiden. Branschvalidering handlar däremot om att validera yrkeskompetens utifrån arbetslivets behov, vilket gör individer anställningsbara inom ett område eller i en yrkesroll.

Företag och branscher som använder branschvalidering ser stora fördelar i det strukturerade arbetet kring att ta fram kvalifikationer och kompetensbeskrivningar. Det skapar en tydlig bild över vilken kompetens som finns internt och möjliggör anpassade utbildningar samt riktade insatser för kompetensutveckling. För individen är det ett sätt att synliggöra sin kompetens som kan resultera i intyg eller yrkesbevis, vilket kan vara avgörande för att få jobb eller utvecklas i sin yrkesroll.

Så varför används det inte mer?

Under 2023 genomfördes drygt 7 000 branschvalideringar och totalt sett finns ca 150 yrkesroller tillgängliga för validering, även om inte alla är operativa i dagsläget. Modellerna är ofta framtagna i samverkan mellan arbetsmarknadens parter. Inom privat sektor används branschvalidering mest inom industrin, följt av städ och service, utemiljö och skogsbruk.

Enligt den nya rapporten Branschvalidering – Nuläge och framtid har volymerna ökat, men flera utmaningar kvarstår (se nedan). För att stärka systemet föreslår Svenskt Näringsliv att

• fokusera på användning och potentialen i befintliga branschmodeller snarare än enbart utveckla nya.
• utveckla en modell för långsiktig finansiering och organisering.
• minska överlappning och parallella processer i utvecklingen av branschvaliderings-modeller, certifieringar och framtagande av utbildningsinnehåll.
• förbättra Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (SeQF).