Hur länge en extern vd stannar kvar beror på hur väl man klarar av att parera de olika fällor som ledarskapet ofta bär med sig. Agneta Olsson delade med sig av sina erfarenheter till företagare i Halmstad, Göteborg och Uddevalla.
Det blir aldrig som man tänkt sig. När Agneta Olsson accepterade uppdraget att bli extern vd för ett ägarlett företag såg hon det som en utmaning. Företaget hade ett intressant varumärke och inget tycktes kunna gå fel. Men ett år senare var tonläget ett helt annat vilket ledde till att Agneta lämnade vd-stolen. Nu föreläser hon om sina erfarenheter som extern vd. I november gästade hon Halmstad och gav sin syn på ledarskap för halländska entreprenörer vid en av de återkommande företagarluncherna.
Vilka fallgropar kan en extern vd hamna i? Vilka situationer kan uppstå som dramatiskt förändrar ledarrollen och försvårar arbetsuppgiften? Vad måste man vara beredd på?
Det krävs flera strategier för att synliggöra olika förhållanden som man inte behövde ta hänsyn till när ägare och vd var samma person. Agneta menar att det krävs en tydlig ägarstrategi. Om inte ägaren vet vad man vill med företaget, hur ska då vd:n kunna känna till det, analyserar hon. Lika viktigt är att den nyrekryterade ledaren måste få en klar och distinkt avgränsad vd-roll och att man skapar ett förtroende mellan vd och ägare.
– Trion ägare, styrelse och vd måste fungera tillsammans, säger Björn Nilsson som är vd för Halmstad Hamn och Stuveri AB och var en av de som lyssnade till föredraget i Halmstad. Han har erfarenhet från vd-uppdrag och instämmer ofta med de synpunkter som Agneta ger.
– Rollfördelningen måste vara utstakad och det är viktigt att ta reda på om dessa tre har en gemensam målbild, vision och samma synsätt på omvärlden, fortsätter Björn.
Som vd får man utstå en tuff granskning som man inte alltid är beredd på. Man jämförs med den tidigare vd:n och blir bedömd om man kan ta hand om företaget, ägarnas baby.
Innan man lämnar vd-posten till någon annan måste man förbereda detta noga, menar Agneta. Att lämna över ansvaret kan ses som en identitetskris eftersom vd-rollen ofta är mer aktiv och kreativ än ägarrollen. Dessutom finns det inget som heter ”fria händer” trots att ägaren villigt intygar att den nytillträdda vd:n får fritt spelrum. Sakta men säkert blottläggs olika tabuområden där ägaren lägger in sitt veto. Här har den rådande kulturen en stor betydelse.
Företagskulturen är osynlig men kraftfull. Agneta föreslår att en vd till sin hjälp kan utse en kulturtolk, en person som förklarar vd:s agerande. Omedvetna saker som man gör kan tolkas helt fel.
– Det gäller att vara förberedd på den kultur som vd:n möter, menar Björn. Hur ser bolaget ut och det handlar inte bara om hårda värden som balans och resultat utan även om andra värden. Försöka få ett grepp om den värld man kliver in i.
Ett externt bollplank är bra att förse sig med. Ofta brukar styrelseordföranden vara ett utmärkt bollplank men vad gör man om ägare och styrelseordförande är samma person, undrar Agneta. Särskilt känsligt blir det om ägaren ska diskuteras. Därför är det viktigt att ha en mentor som man knutit till sig innan man åtar sig jobbet som vd. Agneta delade frikostigt med sig av sina erfarenheter som också är utgivna i en bok som hon har skrivit tillsammans med Annika Hall.
ArbetsgivarfrågorSvenskt Näringsliv