Digital kompetens ritar om arbetsmarknaden

Eva Uddén Sonnegård, ekonomie doktor vid Ratio, har på uppdrag av Svenskt Näringsliv gjort en forskningssammanställning om digitaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Hon konstaterar att produktiviteten ökar mycket långsammare efter finanskrisen, trots ökad digitalisering.

– Produktivitetsutvecklingen har minskat väldigt. Före finanskrisen var tillväxten i Sverige 2,7 procent och efter den ligger vi på 0,5 procent – det är dramatiska skillnader.

De så kallade teknopessimisterna menar att vi är tillbaka på de låga produktivitetsnivåer vi hade tidigare och att det tar årtionden innan vi får upp tillväxten igen. Teknooptimisterna hävdar däremot att vi just nu befinner oss i en övergångsfas och tillväxten ökar när de företag som nu ligger efter i sin digitalisering kommer ikapp.

En annan fråga som diskuteras inom forskningen är polariseringen. I USA är efterfrågan fortsatt stor på välutbildad arbetskraft liksom inom serviceyrken där kontakten med kunderna är viktig. Däremot har allt fler av dem med mer manuella arbetsuppgifter som enkelt kan automatiseras, exempelvis bokförare och kontorister, försvunnit från arbetsmarknaden.

Men för svensk del är jobbpolarisering inget nytt, påpekar Eva Uddén Sonnegård.

– Här har det skett en ständig utveckling. Vi har hela tiden uppgraderat arbetsmarknaden, vi har en hög omställningsförmåga och vi har varit bra på att genomföra strukturella reformer.

Det framgår också siffror från OECD som visar att 14 procent av jobben i OECD-länderna väntas försvinna inom de närmaste 10–20 åren, och ytterligare 32 procent kommer att förändras märkbart. I Sverige är det däremot endast åtta procent av jobben som väntas försvinna och runt 25 procent som märkbart förändras.

Kompetensutveckling är en faktor som påverkar hur Sverige tar till sig möjligheterna med digitaliseringen framöver, betonar hon.  

– Här ser vi att det är viktigt att lågavlönade och visstidsanställda också får möjlighet till kompetensutveckling – de som behöver det allra mest eftersom många inte har de abstrakta färdigheter som behövs i samband med digitalisering.

Allt fler arbetar idag via plattformar som matchar uppdragsgivare och uppdragstagare. Enligt en EU-undersökning är åtta procent plattformsarbetare i Sverige. Även om det inte den huvudsakliga sysselsättningen för många, så är det en osäker arbetsform, påpekar Eva Uddén Sonnegård.

– Där behövs det någon form av reglering men det är samtidigt viktigt att inte ta bort de här jobben eftersom det är en språngbräda in på arbetsmarknaden för många.

Hon påpekade också att a-kassan behöver ses över och anpassas till en gig-ekonomi.

– Det stora problemet är hur villkoren ska se ut. Hur ska man få a-kassa? Måste man vara medlem i en a-kassa och i så fall hur länge? Hur ska ersättningen beräknas?

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, slog fast att digitaliseringen ändrar hela strukturen i samhället. Allt från ledarskap och hur och var vi jobbar, till infrastruktur och säkerhetstänkande. Sverige behöver också ta ett helhetsgrepp på utbildningssystemet, betonade han.

– Matematik och naturvetenskap måste få ett uppsving. Här kommer det nog att göra som mest ont, eftersom dagens utbildningssystem är riggat för en helt annan arbetsmarknad och ekonomi.

Även skattesystemet behöver förändras, påpekade han.

– Var ska plattformsföretag och andra företag som jobbar runt om i världen betala skatt någonstans? Det få otroligt stor påverkan på Sverige, positivt eller negativt. 

Förändringarna som digitaliseringen för med sig kommer att ställa stora krav på politiken. Alla stora tekniksprång är förenade med politiska svårigheter eftersom olika grupper ställs mot varandra, konstaterar han.

– Det är viktigt att närma sig detta med stor försiktighet eftersom det finns vissa risker. Det är viktigt med ett politiskt ledarskap som värnar frihet, liberala idéer och grundläggande rättssäkerhet, och som också anpassar regelverket till den nya digitala världen.

Politiker behöver ha örat mot rälsen och förklara vad nationen och individen vinner på digitaliseringen för att få en acceptans för utvecklingen, anser Mattias Dahl.

Stora grupper i samhället kanske måste jobba på ett annat sätt eller så automatiseras deras arbetsuppgifter och de får jobba med något annat som de kanske inte gillar till en början.

– Jag är inte orolig men jag vill peka på att det inte bara finns möjligheter runt hörnet utan också faror.

Kenneth Bodin, vd för Algoryx som utvecklar simuleringsprogramvara för industriföretag, gav sin syn på digitaliseringens påverkan. Hans företag har på tio års tid gått från att utveckla programvara för specialister till att utveckla digitala produkter och tjänster som används av flera grupper hos kunderna.

– Digitala verktyg har använts av specialister under lång tid men först nu ser vi en total integration av digitala lösningar i sammanhängande kedjor och globalisering, och det påverkar hela organisationen.

Det är inte alltid smärtfritt när olika yrkesgrupper och kulturer på företaget måste samverka i de digitala lösningarna. Till exempel bör företag som digitaliserar ta väl hand om specialisterna för att de inte ska bli ett hinder.

– Se till att de får en ännu bättre och mer välutvecklad roll samtidigt som hela organisationen ska med. Man måste jobba mycket med organisationen och kulturen kring de här frågorna.

Den riktigt stora utmaningen är de slitningar som ofta uppstår internt mellan den etablerade och väl fungerande kassakon, och den digitaliserade lilla spirande, innovativa och annorlunda lösningen.

– Det är viktigt att vara medveten om den kulturella förändringen och att planera för den. Den som inte klarar av båda delarna – att utveckla och samtidigt förhålla sig till de andra yrkesrollernas vardag – riskerar att slås ut, säger Kenneth Bodin.