EU-direktiv gör svensk arbetsrätt mer komplicerad

EU har enats om nya regler för arbetslivet, det så kallade Arbetsvillkorsdirektivet. Direktivet innehåller ett antal arbetsrättsliga minimikrav. Bland annat ska provanställningar begränsas till högst sex månader och det införs regler om schemaläggning för vissa anställda.

– Det är ett olyckligt direktiv som rimmar väldigt illa med den svenska kollektivavtalsmodellen där parterna har huvudansvaret för att sätta villkoren på arbetsmarknaden. Det här är frågor som sedan länge är reglerade i svenska lagar och framförallt i kollektivavtal, säger arbetsrättsjurist Niklas Beckman.

Att införa ett ytterligare överstatligt regelverk på EU-nivå är en utveckling som går i fel riktning. Det försvårar parternas möjligheter att anpassa reglerna efter förutsättningarna i branschen, anser han.

Niklas Beckman befarar också att de i många delar oklara reglerna blir administrativt betungande och gör den svenska arbetsrätten ännu mer komplicerad och svår att förstå.

– Det gynnar varken företagen eller deras anställda.

För att hantera frågan om artikel 12 och möjligheten att reglera villkor i kollektivavtal har LO, TCO, SACO, SKL, AgV, Företagarna och Svenskt Näringsliv arbetet tillsammans.

– Det är positivt att det finns en möjlighet att kunna avvika från direktivets bestämmelser genom kollektivavtal. Här har det partsgemensamma arbetet varit mycket viktigt, säger Niklas Beckman.