Här finns jobben – nu måste kommunerna leverera!

När företagen i Kronoberg får frågan om det finns utbildningar i närområdet som motsvarar deras kompetensbehov svarar över var tredje företag nej. Endast var fjärde företagare anser att utbildningarna motsvarar behovet. Det leder till färre tillsatta jobb, lägre skatteintäkter och minskade affärer.

För att utbildningar bättre skulle anpassas och dimensioneras efter arbetsmarknadens behov har nya regler för utbildningar på gymnasial nivå införts. Förändringarna medför att kommuner ska samverka med varandra när skolornas utbud planeras och dimensioneras. Det gäller för såväl högskoleförberedande program som yrkesprogram. I praktiken ska det leda till att fler platser erbjuds på gymnasieskolans yrkesprogram och färre platser erbjuds på högskoleförberedande program där eleverna inte läser vidare på högskola. Det välkomnas av näringslivet, men samtidigt finns det en oro över att kommunerna inte kommer att göra de anpassningar som behövs för näringslivet och för Sveriges konkurrenskraft.

Om Sverige ska klara den gröna omställningen krävs att företagen inom energi och installation har skickliga medarbetare för att installera solceller, laddinfrastruktur och en ökad elproduktion. Idag rådet det stor brist på installatörer och tekniker. Sveriges står också inför ett stort behov av ny och uppdaterad infrastruktur samt statliga och regionala investeringar så som sjukhus och anstalter. Enligt Boverket behövs det byggas i genomsnitt 67 000 nya bostäder per år. Det kräver byggnadsarbetare, målare, murare och elektriker i mycket stora antal. Flera andra branscher står inför ett likande behov av arbetskraft – yrkesförare, vårdpersonal och industriarbetare är alla exempel på arbeten som efterfrågas av arbetsgivare.

Över hälften av företagen i Kronoberg som vill anställa efterfrågar medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Trots det skriande behovet av arbetskraft misslyckas var femte rekryteringsförsök i Kronoberg. Om de politiska projekten ska realiseras krävs att det finns företag och människor som kan utföra jobbet.

Det är inte alltid lätt för ungdomar att göra informerade val för sin framtid och därför läser många ett högskoleförberedande program för att hålla så många dörrar som möjligt öppna. Men elever som läst ett högskoleförberedande program utan att läsa vidare på högskola är lågt efterfrågade på arbetsmarknaden. Och behovet har avtagit ytterligare under det senaste decenniet. Men sedan höstterminen 2023 ingår de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på samtliga yrkesprogram. Alltså kan den som vill gå ett yrkesprogram också studera vidare efter gymnasiet. Ett yrkesprogram innebär därför att dörrar hålls öppna samtidigt som man lär sig ett yrke.

Att yrkesutbildade personer är efterfrågade på arbetsmarknaden märks också i lönestatistiken. Personer som läst på fordons- och transportprogrammet, bygg- och anläggningsprogrammet och VVS- och fastighetsprogrammet har alla en medianlön över 30 000 kr i månad tre år efter studenten och har den högsta etableringsgraden av alla gymnasieprogram.

Med goda utsikter till jobb, god lön och möjlighet att läsa vidare på högskola senare borde fler ungdomar läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. Då krävs att kommunerna tar ansvar för att öka antalet platser på yrkesprogrammen och att näringslivets behov tillåts styra utbudet av utbildningsplatser.