Höjt försörjningskrav kan skapa konflikter på arbetsplatserna

I dag klubbade riksdagen igenom ett beslut om att höja försörjningskravet för internationell kompetens från tredjeland så kallade arbetskraftsinvandrare. Det innebär i praktiken att politiken bestämmer ett lönegolv som i enlighet med Tidöavtalet kommer att utgå från 33 200 kronor i månaden. En nivå som vida överstiger både ingångslöner och genomsnittliga löner i väldigt många kollektivavtal. Beslutet åsidosätter därmed kollektivavtalens lönereglering. Det är ett påtagligt övertramp från politiken och helt i strid med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Ingreppet riskerar också att skapa konflikter på arbetsplatserna där företagarna ska behöva förklara för sina svenska medarbetare varför de ska ha lägre lön än nyanställda som kommer från ett land utanför EU.

Slår brett mot näringslivet

Ett så pass högt lönegolv innebär att ungefär hälften av de arbetstillstånd som idag beviljas i stället avslås. Det skulle slå brett i näringslivets sektorer. I många yrken, såsom kockar, bagare, målare, montörer, slaktare med flera, är det långt fler än hälften som har en lägre lön än 33 200 kr i månaden. Men nivån skulle också påverka rekryteringen till yrken som till exempel industrielektriker, vissa ingenjörer, drift- och supporttekniker. Till dessa och liknande yrken skulle alltså flödet av internationell kompetens minska väsentligt.

För att underlätta för vissa branscher avser regeringen att införa lägre lönekrav för vissa yrken. Samtidigt kommer vissa yrkesgrupper inte längre kunna beviljas arbetstillstånd. Detta kommer att leda till att flera yrken kommer att utestängas från svensk arbetsmarknad trots att de är nödvändiga för företagens konkurrenskraft. Dessutom innebär det att vi inte längre har kvar ett efterfrågebaserat system där utgångpunkten är arbetsgivarens kompetensbehov. Det är numera staten som bestämmer vilken kompetens, och till vilken kostnad, som får rekryteras till svenska företag.

Sverige tenderar att gå mot ett system som liknar det danska systemet för arbetskraftsinvandring med högt lönegolv, särregleringar och höga barriärer. Danska företag har inom alla sektorer allvarliga problem med att hitta rätt kompetens. I Danmark förs en debatt om att kraven för att kunna rekrytera arbetskraftsinvandrare måste sänkas. Nu är risken mycket stor att Sverige kommer möta liknande problem som det danska näringslivet med förstärkt arbetskraftsbrist och försämrad kompetensförsörjning. Tyvärr kommer det under lång tid framöver inte finnas något större intresse från politikens sida att återgå till det system vi har idag, där arbetsgivarens rätt att bestämma kompetensbehovet är utgångspunkten.