Enkelspårigt av myndigheten om arbetskraftsinvandring

Den 1 november 2023 infördes ett politiskt lönegolv motsvarande 80 procent av medianlönen vid rekrytering av arbetskraftsinvandrare. Lönekravet innebär att en tredjelandsmedborgare genom sin anställning ska uppnå en så kallad ”god försörjning” för att beviljas ett arbetstillstånd i Sverige.

Migrationsverket har ett år efter lönegolvet trätt i kraft genomfört en analys av effekterna – Lönekravet för arbetstagare.

Enligt Migrationsverkets analys finns det en tydlig skillnad i andelen avslagsbeslut och inkomna ärenden mellan olika yrkeskategorier. För högkvalificerad arbetskraft, yrken inom maskinell tillverkning och lantbruk är förändringen i andelen avslag liten eller obetydlig. Däremot är förändringen större i branscher som normalt omfattas av högre utredningskrav, särskilt inom städ- och restaurangbranschen. När det gäller förstagångsansökningar har andelen avslagsbeslut ökat från 27 till 35 procent efter den 1 november 2023. När det gäller förlängningsansökningar har andelen avslagsbeslut ökat från fyra till sex procent motsvarande period.

I analysen anges att andelen avslagsbeslut som rör så kallad högkvalificerad arbetskraft har ökat från tre till fyra procent. Inom restaurangbranschen har andelen avslagsbeslut ökat från 34 till 46 procent och inom städbranschen har andelen avslagsbeslut ökat från 28 till 49 procent.

Analysen ger en mycket knapphändig information kring de bakomliggande skälen till den ökade avslagsandelen. Migrationsverket anger utöver lönekravet som orsak till avslagen att de arbetar med indikationsbaserad kontroll i prövningen av arbetstillstånd och att lönebilden med lönenivåer och arbetsvillkor kan vara en indikator på kringgående av regelverket.

Det finns dock anledning att ifrågasätta hur Migrationsverket bedömer vissa indikatorer på fusk särskilt när det gäller lönenivåer. Det finns flera exempel hos Svenskt Näringslivs medlemsföretag inom de utpekade branscherna där det huvudsakliga skälet till avslag handlat om att arbetsgivaren höjt lönen för medarbetare för att nå upp till kravet om en ”god försörjning”.

Det är bekymmersamt att antalet arbetstillstånd för 2024 ser ut att bli osedvanligt lågt. Genom de ökande antalet avslag blir de positiva tillskotten från arbetskraftsinvandringen till Sveriges tillväxt lägre jämfört med tidigare.

Migrationsverket bedömer att höjningen från 80 till 100 procent av medianlönen som regeringen vill införa får en mindre påverkan. Myndigheten konstaterar att det under 2023 var 4 500 personer som beviljades arbetstillstånd och som hade en lön mellan nuvarande lönekrav och medianlönen. Det myndigheten inte noterar är att många av dessa medarbetare är nödvändiga för svenska företag och att fler än hälften av dem dessutom har högskoleutbildningar – en kompetens som regeringen särskilt säger sig vilja locka till Sverige.

Migrationsverkets analys av lönegolvets effekter har såklart ett annat syfte än att utvärdera hur näringslivets kompetensförsörjning påverkas av ett medianlönekrav. Men den ensidiga bilden som ges genom att endast utvärdera antalet individer i stället för förlusten av kompetens blir ur ett näringspolitiskt perspektiv märkligt. Det faktum att ytterligare 4 500 personer kommer att drabbas av ett medianlönekrav i förhållande till antalet ansökningar kommer att försämra kompetensförsörjningen för i princip alla branscher.

Ett medianlönekrav kommer att leda till samhällsekonomiska förluster. Arbetskraftsinvandrares bidrag till BNP skulle minska med 16 miljarder kronor och skatteintäkterna med fem miljarder kronor. Att förenkla konsekvenserna till att det subjektivt sett handlar om ett lågt antal medarbetare och en mindre påverkan är därför enkelspårigt och problematiskt.