Motstridig politik blir hämsko för företagens tillväxt

Motstridighet genomsyrar den ombildade regeringens kompetensförsörjningspolitik. Å ena sidan föreslår man ett mål om 10 000 högkvalificerade arbetskraftsinvandrare årligen och lockar med utökad expertskatt. Å andra sidan gör man det allt svårare för arbetskraftsinvandrare genom att sätta upp höga lönegolv.

För att reda ut denna uppenbara motstridighet har nya migrationsministern Johan Forssell nu en möjlighet att agera pragmatiskt och utreda konsekvenserna av den första höjningen av lönegolvet till 28 480 kronor har fått.

Att effekterna är stora står redan klart. Antalet beviljade arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare med kortare utbildning minskade med 77 procent under första halvåret i år jämfört med samma period 2023. De yrkesgrupper regeringen vill stänga ute har minskat avsevärt – men det sker på bekostnad av företagens kompetensförsörjning och går därför stick i stäv mot regeringens ambition att göra Sverige rikare.

Trenden kommer bara att förvärras om lönegolvet höjs till 35 600 kronor, något som flera remissinstanser redan kritiserat. Medianlönekravet drabbar många yrkesgrupper, bland andra ingenjörer, systemutvecklare, nätverkstekniker, operatörer och anläggningsarbetare.

Hälften av de som berörs av höjningen är högskoleutbildade.

Regeringens egen utredning förslår att höjningen skulle behöva följas av undantag för ett antal bristyrken. Men eftersom företagen har svårt att hitta anställda inom så många områden, skulle det i praktiken innebära att myndigheter får i uppgift att avgöra vilka företag som har rätt att anställa från tredje land – en ordning som knappast kan ses som tillväxtvänlig.

Företagen själva, de som driver tillväxten, måste ha friheten att rekrytera den arbetskraft de behöver.

Statistiken talar sitt tydliga språk: arbetskraftsinvandringen bidrar årligen med miljarder i ökad BNP och skatteintäkter.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar har arbetskraftsinvandringen under 2023 bidragit med 52 miljarder kronor till BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter.

Företag som anställer arbetskraftsinvandrare ökar sin produktivitet, växer snabbare och anställer fler. Rekryteringsbehoven är särskilt stora hos nya och innovativa företag som ofta driver på produktiviteten i näringslivet.

Företagare i flera branscher är redan i dag hårt drabbade av de höjda lönegolven.

Kent Ly, som driver två restauranger i Jönköping, berättar för oss på Svenskt Näringsliv att han fick skjuta upp öppningen av sin andra restaurang i två månader på grund av att han inte kunde hitta personal.

Nu, med förslaget om ytterligare höjningar till över 35 000 kronor, befarar han att fler företag kommer att gå samma öde till mötes. ”Det är extremt tondövt från regeringens sida,” säger han.

Liknande erfarenheter kommer från andra företagare. Malin Waje, grundare av städföretaget Boleva, vittnar om hur hennes företag varit beroende av arbetskraft från tredje land och att flera anställda tvingats lämna Sverige på grund av det redan höga lönegolvet.

Hon varnar för att hennes företag, liksom många andra, snart kommer att behöva tacka nej till nya affärer eftersom de inte hittar den arbetskraft de behöver.

Vi kan inte säga att vi vill ha spetskompetens samtidigt som vi höjer trösklarna för att ta in den kompetens som arbetsmarknaden behöver.

Johan Forssell borde börja med att utreda effekterna av lönegolvet om han menar allvar med att vi behöver mer utländsk kompetens i Sverige.

Läs artikeln på Aftonbladet.