Rapport: 10 000 utrikes födda företagare utslagna av pandemin

Sverige är ett av de länder där sysselsättningsgraden skiljer sig mest mellan inrikes och utrikes födda. Med utländsk bakgrund är tröskeln in på arbetsmarknaden extra hög. Därför har en väg till egen försörjning för utrikes födda varit att starta företag. Mellan 2014 och 2019 ökade antalet utrikes födda företagare i Sverige med över 20 procent vilket märks tydligt inom främst hotell- och restaurang där 57,3 procent av företagarna är födda utomlands. Inom transportnäringen, där taxinäringen ingår, är andelen 32,6 procent.

När pandemin nu slår skoningslöst hårt mot hela näringslivet är det just hotell- och restaurang, transporter och service som är hårdast drabbat och därmed också de utrikes födda företagarna.

– Mellan första och fjärde kvartalet 2020 försvann nästan 10 000 utrikes födda företagare. Det är en minskning med omkring 10 procent. Motsvarande minskning bland inrikes födda företagare var under två procent, säger Johan Kreicbergs, nationalekonom på Svenskt Näringsliv som analyserat hur de utrikes födda företagarna drabbats av pandemin.

Att många utrikes födda företagare tvingas lägga ned sina verksamheter drabbar inte enbart företagaren utan kan få konsekvenser, inte bara för företagarna själva och deras familjer utan även för andra som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Utrikes födda företagare kan ofta vara mer benägna att anställa andra med liknande bakgrund.

En nyckelfråga för att stoppa en fortsatt hög utslagning av företag i allmänhet och de som drivs av entreprenörer med utländsk bakgrund i synnerhet, är en effektiv vaccinering av befolkningen. I takt med att den ökar kan restriktionerna mot restaurangbranschen, kollektivt resande och allmänna sammankomster lättas upp.

– Därför är det oroande att Sverige hittills vaccinerat en lägre andel av befolkningen än många andra länder. Riksbanken har till exempel räknat fram att BNP höjs med 25 miljarder för varje månad som pandemin förkortas, fortsätter Johan Kreicbergs.

Parallellt med en snabb vaccinering måste också hela hanteringen av det ekonomiska stödet till företagen skyndas på. I Svenskt Näringslivs senaste företagspanel sade sig en tredjedel av de företag som ansökt om stöd var missnöjda med tiden till utbetalning. Vidare var 28 procent missnöjda med ansökningsprocessen. Många företagare menar till exempel att processen är krånglig.

– Även om det inte går att särskilja utrikes födda företagare i undersökningen är det troligt att språksvårigheter och i många fall ett bristande kontaktnät gör situationen ännu svårare för utrikes födda företagare.

– För att undvika ytterligare utslagning av utrikes födda företagare måste tiden till utbetalning kortas och ansökningsprocessen göras så smidig som möjligt.