Myndighet får hård kritik

– Det kokar ner till att det finns ett behov och en önskan om mer stöd och rådgivning när det gäller tolkning och tillämpning om regelverket, säger Anna Bergsten, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

I rapporten ”Arbetsmiljöverket 2.0” ger företag bilden av att inspektioner och inspektörerna väldigt varierande. Några företag upplever att de har haft en intresserad inspektör som kommer med bra tips, medan andra upplever att inspektioner till och med kan vara hotfulla eller att de upplever att inspektörerna bara verkar leta fel och hitta möjligheter att straffa arbetsgivare.

– Företagen har en önskan om ett bemötande och en attityd som i större utsträckning visar att Arbetsmiljöverket vill hjälpa till. Det är något som många saknar.

Generellt efterfrågar företagen större intresse och en förståelse för arbetsgivarnas situation från myndighetens sida, förklarar hon.

– Idag är det arbetsgivarna som har det direkta arbetsmiljöansvaret på arbetsplatserna. För att det ska landa rätt måste de få hjälp med att tolka och förstå regelverket, som de upplever som omfattande och krångligt.

Enligt förvaltningslagens serviceskyldighet är de berättigade till stöd och hjälp från Arbetsmiljöverket, påpekar Anna Bergsten. När arbetsgivare med ambitionen och viljan att göra rätt inte få det stöd som de behöver skapar det frustration.

– Då tvingas de gissa sig till hur de ska göra och sedan får de bara hoppas på att det blir rätt.

I slutänden är det en förtroendefråga, konstaterar Amelie Berg, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Är förtroendet för myndigheten lågt ökar risken att företag börjar strunta i regler i stället. Förtroendefrågan är också viktig för att en myndighet ska kunna vara effektiv i sin tillsyn och i sin kommunikation, säger hon

I rapporten presenteras fyra åtgärdsförslag:

Förändra styrning och utveckling av instruktionen.

Svenskt Näringsliv anser att skrivningarna i dagens styrdokument för myndigheten är vaga och vill att regeringen förändrar och förtydligar styrningen.

– Nyckeln är att ge Arbetsmiljöverket ett tydligare ansvar på övergripande systemnivå att skapa rätt förutsättningar för arbetsgivarna att göra det bästa för arbetsmiljön. Det skulle samtidigt inte minska arbetsgivarens ansvar för det handgripliga arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatsen, säger Anna Bergsten.

Tydliggör tillsynens syfte och effekter.

Idag har inte Arbetsmiljöverket något tydligt syfte med sin tillsyn, och inte heller med vilka effekter som de ska ge, enligt Amelie Berg.

– När Arbetsmiljöverket mäter effekten av sin tillsyn handlar det om antalet inspektioner och antalet inspektörer – de räknar pinnar. Det anser vi borde ses över.

Se till att ett starkare förebyggande fokus genomsyrar hela verksamheten.

– Det gäller allt från regelutformning, inspektioner, rådgivning och kommunikation. Vi ifrågasätter om Arbetsmiljöverket verkligen lever upp till förvaltningslagens serviceskyldighet, säger Anna Bergsten.

Fjärde åtgärden som föreslås är ett aktivt bemötandearbete.

– Vi anser att myndigheten behöver arbeta mer aktivt med bemötandefrågor. Utan ett bra bemötande tappar myndigheten i trovärdig het och legitimitet vilket i sin tur påverkar effekten av tillsynen och informationen till företagen, säger Amelie Berg.

Under ett seminarium där rapporten presenterades fick Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson möjlighet att svara på kritiken.

Han konstaterade att det finns saker i rapporten att ta med sig i det fortsatta arbetet och passade samtidigt på att utveckla myndighetens roll.

 – Vi har självfallet en proaktiv roll att informera, hjälpa, stötta och putta fram de företag som vill men inte kan. Men i arbetsmiljöstrategin som regeringen presenterade i februari får vi också en tydligare reaktiv del. Där ska vi bidra till att företag som konkurrerar med en dålig arbetsmiljö inte ska kunna göra det.

När det gäller kritiken mot att Arbetsmiljöverket är svårt att komma i kontakt med förklarade han att myndigheten är en aktör av många på arbetsområdet, bland annat arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och andra intressenter som företagshälsovården.

– Vi kommer aldrig att kunna inspektera oss till en bra arbetsmiljö på Sveriges arbetsplatser. Det är fler aktörer som måste ta det ansvaret. Vi har vår roll och vårt ansvar men det är tillsammans som vi kan göra förflyttningen.

Han betonade att han inte har samma bild kring bemötande som lyfts fram i rapporten och att det är något som verket jobbar mycket med.

– Framför allt är det en självklar del i rollen som inspektör. Det handlar om att bygga tillit och relationer och få en förståelse ibland även från arbetsgivare som inte vill eller kan och att putta dem framåt till att vilja och kunna. Det bygger man med en dialog på arbetsplatserna kring det.