Många företag oroliga inför parlamentets AI-omröstning

AI aktens innehåll kommer påverka konkurrenskraft, marknadsandelar och arbetstillfällen. AI-förslaget har diskuterats i parlamentet i flera månader och till en början föreslogs många relevanta och viktiga förbättringar av Europeiska kommissionens förslag från april 2021. Under de senaste veckorna har dock många nya, omfattande och luddigt formulerade ändringar infogats i EU-parlamentets förslag till AI reglering. De är svåra att tolka och konsekvenser långtgående men ännu inte analyserade av lagstiftarna. Vissa företag insisterar på att de administrativa bördorna för att använda så kallad ”högrisk” och ”generativ” AI kommer att leda till förseningar på upp till två år innan en ny produkt eller tjänst kan släppas ut på marknaden. Det fungerar inte i praktiken. Då kommer Europa tappat värdefull innovation och användning av fördelaktig ny teknik. Den europeiska dataekonomin skulle påverkas negativt.

Utöver AI-akten förhandlas även dataakten. Den slutliga versionen av dessa två förordningar kommer att påverka affärsmodellerna och affärsmöjligheterna i stor utsträckning. Som det ser ut nu kan parlamentarikerna omöjligen ha haft tillräckligt med tid för att slutföra sin analys på ett tillfredsställande sätt. Mer tid och större (AI) kunskap behövs för att dessa förordningar ska fungera i praktiken och kunna gynna både näringslivet och samhället i stort.

Om vi ska uppnå bästa möjliga AI reglering måste lagstiftningsprocessen saktas ner för dessa två förordningar. Lagstiftarna behöver tid att analysera konsekvenserna av sina förslag och lägga fram i praktiken tillämpbara formuleringar som styr AI-användningen i önskad riktning.

Att försöka detaljreglera olika AI-tekniker utifrån försök att definiera dem i lagtexten ger sannolikt inte relevant och önskad styrning av AI-användning. Nya typer av AI-lösningar utvecklas i rask takt. I den bästa av världar - som förslaget ser ut för närvarande - bör vi hoppa över de olika definitionerna av AI-tekniker och AI-metoder. I stället borde lagstiftarna fokusera mer på användningsområden och resultat av AI-system utifrån en riskbaserad ansats, allmänna principer för tillförlitlig AI (artikel 4a), förbjudna metoder (artikel 5), klassificeringsregler för AI-system med hög risk (artikel 6), transparenskrav för AI-system (artikel 52) och högriskområden (bilaga III). Vi behöver en välformulerad och tillämpbar AI-reglering som ger förutsägbarhet och därmed önskad effekt.

AI-aktens övriga cirka 80 artiklar utgör till stor del en omfattande byråkratisering och administrativ börda för företag och offentlig verksamhet. De artiklarna skulle behöva genomgå en ny konsekvensanalys om de är proportionerliga och proportionerligt bidrar till tillitsfull AI förutom all redan existerande lagstiftning.

Om lagstiftarna tar sig tid kan vi få en betydligt mer precis, robust och teknikneutral lagstiftning i linje med Agendan för bättre lagstiftning (se nedan). Det skulle sannolikt stärka önskad AI-innovation och AI-användning i Europa.

Målen för agendan för bättre lagstiftning

(Läs mer om målen för agendan för bättre lagstiftning)

1. 1.
   Se till att EU:s beslutsfattande bygger på evidens
2. 2.
   Förenkla och förbättra EU:s lagstiftning och undvika onödiga bördor
3. 3.
   Involvera medborgare, företag och intressenter i beslutsprocessen

Läs mer: Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI