Daunfeldt: Därför kan svenska jobb försvinna

Många chefsekonomer beskriver den svenska arbetsmarknaden idag som att ”vi ser en försvagning av konjunkturen, men den svenska arbetsmarknaden är fortfarande stark”. Det är en bild som Sven-Olov Daunfeldt vänder sig emot.

– Jag tycker att det är en helt felaktig beskrivning. Det vi ser nu är en svag arbetsmarknad som blir ännu svagare, säger han.

Han förklarar att vi inte har haft full sysselsättning i Sverige på över 30 år. Under 90-talskrisen ökade arbetslösheten kraftigt och har sedan legat kvar på en hög nivå. Sverige har en hög strukturell arbetslöshet som har legat mellan sju och åtta procent, oberoende om vi har haft lågkonjunktur eller högkonjunktur.

– Det här är väldigt problematiskt. Det är bara Italien, Spanien och Grekland som har högre arbetslöshet i EU än vi just nu, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Det här är bara början.”

Den svenska arbetsmarknaden står inför en rad hot och utmaningar, konstaterar han. En av de tuffaste utmaningarna är den tudelade arbetsmarknaden, där många lågutbildade och utrikes födda aldrig kommer in. Det går att mäta genom att titta på självförsörjningsgraden. En person som har en månadsinkomst på cirka 13 500 kronor eller mer efter skatt räknas som självförsörjande.

– Det är alltså en väldigt låg inkomst, men den motsvarar OECD:s relativa fattigdomsgräns, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Värst är det för de utrikes födda kvinnorna. Enligt honom är mer än hälften av dem i 66 av Sveriges 290 kommuner inte självförsörjande.

– Det här är en gigantisk utmaning för Sverige, säger han och understryker att trots att regeringen har presenterat ett par bra åtgärder för arbetsmarknaden i höstbudgeten, så kommer tudelningen inte bli löst det här året.

Mer personal än de behöver

Inte nog med att arbetslösheten redan är hög. Risken för varsel och uppsägningar ökar också. Det visar mätningarna i Svenskt Näringslivs företagarpanel. Och nu kommer fler och fler varsel, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det här är bara början. Vart fjärde företag säger att det finns en risk att de kommer att behöva varsla eller säga upp personal inom de kommande sex månaderna.

Ett skäl till att företagen börjar säga upp nu är att de fram tills nu har hamstrat personal.

”Det vi ser nu är en svag arbetsmarknad som blir ännu svagare.”

– Nästan vart tredje företag inom besöksnäringen säger att de just nu har mer personal än vad de behöver.

Erfarenheterna från framför allt pandemin har visat att risken är stor att när företagen väl har sagt upp medarbetare är det svårt att rekrytera nya. Därför är det många företag som har fler anställda än de behöver idag. Att tänka så är rationellt, menar Sven-Olov Daunfeldt, men det kan ställa till det.

– Det här kan vara en bra strategi om lågkonjunkturen inte blir så långvarig. Men blir det här en djupare och långvarig lågkonjunktur då sitter företagen ju med kostnaderna som pressar lönsamheten dag för dag.

Konkurserna ökar

Ytterligare en faktor som gör att fler kan bli arbetslösa är att konkurserna ökar.

– Jag är rädd att de kommer att öka betydligt snabbare framöver, säger Sven-Olov Daunfeldt.

En viktig orsak är de tillfälliga skatteanstånden som många företag fick under pandemin och som nu ska betalas tillbaka. Enligt Sven-Olov Daunfeldt har den åtgärden aldrig tidigare utvärderats.

– Men nu gör vi det. Anstånden uppgår nu till 45 miljarder kronor och de ökar dag för dag.

– Det är många företag som aldrig kommer klara av att betala tillbaka dem. Det här är en tickande bomb och som kommer mitt i lågkonjunkturen.

”Hushållen i Sverige är rekorddeppiga”

Sven-Olov Daunfeldt konstaterar att det finns en mängd faktorer som talar för att den svenska arbetsmarknaden kommer att försvagas rejält om inte lågkonjunkturen kan bromsas snabbt.

– Vi har haft fyra kvartal i rad med fallande konsumtion. Det har vi inte haft sedan 1993. Dessutom talar alla prognoser för att vi kommer att ha lägst tillväxt i hela EU under det här året.

Sverige har också tappat i OECD:s välståndsliga och ligger nu på tolfte plats.

– Det är all time low, säger Sven-Olov Daunfeldt.

För att komma ur den nedåtgående spiralen behöver den svenska konsumtionen öka. Men det kommer att bli svårt.

– Hushållen i Sverige är rekorddeppiga. De har faktiskt aldrig varit så här deppiga sedan konjunkturinstitutet börjat mäta det här 1996. De är betydligt deppigare nu än de var under pandemin och under finanskrisen.

Sven-Olov Daunfeldt menar att en av de viktigaste åtgärderna nu är att Riksbanken slutar höja räntan. Den räntehöjning som kom i förra veckan var helt omotiverad, menar han. Nyligen kom nyheten att inflationen föll kraftigt i augusti – helt i enlighet med Svenskt Näringslivs prognoser.

– Men trots det finns det en risk att Riksbanken höjer räntan en gång till, säger han.