Daunfeldt efter BNP-raset: ”Mycket går i fel riktning nu”

BNP-fallet under det andra kvartalet var rekordstort – 1,5 procent. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt är oroad för att Riksbankens räntehöjningar försätter Sverige i en lågkonjunktur. ”Det är mycket nu som går i fel riktning”, säger han.

BNP, Sveriges bruttonationalprodukt, föll kraftigt under det andra kvartalet, 1,5 procent jämfört med förra kvartalet, vilket var betydligt mer än vad många prognostiserat. Det innebär att BNP på ett år har sjunkit med hela 2,4 procent.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, är oroad över att BNP faller så kraftigt i juni, men är inte förvånad. Han har snarare varit förundrad över att ekonomin har varit så motståndskraftig som den har varit fram till nu.

– Att det här läget skulle uppstå har Svenskt Näringsliv varnat för länge, även om vi trodde att tappet skulle komma lite tidigare. Men nu verkar det vara här. Hushållen är rekorddeppiga och företagen blir alltmer pessimistiska om framtiden.

Pessimismen ökar

En stor del av svensk BNP baseras på inhemsk konsumtion, och den minskar när pessimismen breder ut sig, med stora ekonomiska konsekvenser som följd. Den främsta orsaken till att hushållen håller igen är Riksbankens räntehöjningar för att få ner den höga inflationen, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det vi ser är nu är en konsekvens av Riksbankens ganska aggressiva räntehöjningar som bara förvärrar och gör läget än mer dramatiskt.

Han påpekar att det finns anledning att vara mer försiktig med att höja räntan. Framför allt att inte göra förändringar så ofta att det inte går att observera effekten av dem.

– Effekten av räntehöjningar märks i realekonomin först efter minst sex månader. Man måste ha lite is i magen och se vad effekterna blir. Bromsar Riksbanken in alldeles för hårt riskerar vi att ekonomin kraschlandar.

Riksbanken ska ta hänsyn till de realekonomiska effekterna när den tar sina räntebeslut och nu är det ”hög tid att göra det”, menar han.

– Jag är rädd för att det här är början på en kraftig nedgång och att det därför är läge att bromsa upp och se vad konsekvenserna blir. Annars riskerar den lågkonjunktur som vi redan är inne i att förvärras, och bli allvarlig och djupare.

Eftersom ekonomi handlar mycket om psykologi är det lätt att hamna i en nedåtgående spiral om de rekorddeppiga hushållen blir ännu deppigare och företagen måste varsla än fler, enligt Sven-Olov Daunfeldt.

– Det är mycket nu som går i fel riktning. Vi måste snabbt komma upp ur lågkonjunkturen för det är skadligt att hamna där under en längre tid. Då blir det svårare att ta sig ur.

Sverige är inte USA

Att Sverige måste höja räntan bara för att ECB och Fed gör det anser han inte är ett argument som håller.

– Riksbanken är en självständig centralbank som ska ta beslut utifrån läget i Sverige, inte den amerikanska ekonomin. USA:s BNP ökar med 2,4 procent medan den svenska faller med 2,4 procent. Det är väldigt skilda omständigheter.

Det positiva i ekonomin är att inflationen är på väg ner, och den bedöms nå Riksbankens inflationsmål i början av 2024. Ytterligare en anledning att ta det lite lugnt nu, poängterar han.

– Vi vet ju att det kanske inte går så snabbt som man har hoppats men inflationen är definitivt på väg ner. Då finns det ytterligare att skäl att ha lite is i magen.

Tufft för redan drabbade branscher

När den inhemska konsumtionen minskar får det direkta konsekvenser för branscher som är beroende av den. Och de branscher som påverkas mest nu har det redan tufft på grund av pandemins restriktioner. De har inte kunnat höja sina höja sina priser i takt med inflationen.

– Besöksnäringen och detaljhandeln är två typiska branscher, men även vissa tjänstebranscher får det tufft framöver. Det slår också hårt mot räntekänsliga branscher som byggbranschen. Där oroas många av fastighetsbolagen höga skuldsättning och höjs räntan ännu mer får de det ännu tuffare, säger Sven-Olov Daunfeldt.