Klas Eklund gör uppföljare till "Vår ekonomi"

Vänstersympatisören som blev socialdemokrat och slutligen ekonom på SEB. Så kan nationalekonomen Klas Eklunds karriär väldigt förenklat beskrivas. Men för gemene man är han nog mest känd för boken Vår Ekonomi som har gett otaliga universitetsstudenter en introduktion i samhällsekonomi sedan den gavs ut första gången1987.

Nu har Klas Eklund gett sig i kast med att förklara sammanhangen för en ännu yngre publik: Gymnasieungdomar. Främst ska sägas. Boken riktar sig till alla som vill följa med i samhällsdebatten.

– Jag gör det här för att kunskapen om samhällsekonomin är så viktig, när man vill förstå hur jobb skapas, hur innovationer leder till att nya investeringar kommer till, hur statsbudgeten fungerar, allt det som diskuteras under valrörelsen och i media, men där kunskapen inte är så utbredd, säger Klas Eklund.

Boken inleds med en genomgång av centrala mekanismer i en marknadsekonomi som utbud, efterfrågan och jämviktspris. Senare i boken diskuteras BNP, tillväxt, konjunktur, arbetslöshet, inflation, växelkurs och inte minst hur Sveriges ekonomi utvecklas.

– Boken beskriver hur den svenska ekonomin ser ut idag och hur nationalekonomin kan användas för att förklara dess dramatiska utveckling de senaste decennierna och hur man kan försöka dra lärdomar för framtiden.

Förklara, inte ta ställning

Nationalekonomin är som bekant en vetenskap med många olika inriktningar med förespråkare som inte alltid är överens. Inte sällan förekommer heta diskussioner om varför en räntesänkning är att föredra, eller varför överskottsmålet till varje pris ska försvaras. Ambitionen i Vår ekonomi i korthet är att förklara, inte ta ställning i varje sakfråga.

Men att visa det komplexa kan vara nog så knepigt:

– Det är inte för inte som vi nationalekonomer anses vara dysterkvistar. Men det är bra om ungdomar kan lära sig att verkligheten kan vara komplex och att man måste välja. Man måste våga ställa mål och olika åtgärder mot varandra, säger Klas Eklund.

Det finns flera exempel i boken där Klas Eklund om inte smular sönder så åtminstone diskuterar och ifrågasätter vanliga uppfattningar. En sådan är att många säger att de vill betala en extra slant för miljövänliga produkter. För en nationalekonom är det ett bakvänt resonemang. En grön vara eller bör snarare vara billigare än en som smutsar ned; då drar samhällsintresse och plånbok åt samma håll.

När Klas Eklund tvingas välja ut några insikter i nationalekonomi som var och en bör ta del av så nämner han dels det faktum att det inte finns några gratisluncher, dels prismekanismens centrala betydelse:

– Det finns inga gratisluncher – resurser måste alltid skapas, och resurser krävs för allt vi gör Det är en viktig insikt, inte minst i valtider när partier ibland låter som de kan trolla fram ”reformer” utan att det kostar något, säger han.

– Min andra poäng som hänger ihop med den första är att marknadsekonomin verkar och fungerar genom priser. Därför är det viktigt att politiker i så liten omfattning som möjligt ger sig på prissystemen. Ett exempel på prisreglering är hyresregleringen. Det kan te sig som en självklarhet med ett hyrestak men det leder till ökade kostnader, bostadsbrist och trögheter på marknaden, säger Klas Eklund som själv har utrett bostadsmarknaden i Bokriskommitténs rapport som släpptes i år.

Enkla jobb försvinner

Klas Eklund har förstås själv en bestämd syn på svagheter och styrkor i den svenska ekonomin även om boken hålls neutral. När det gäller den kluriga arbetsmarknaden så anser han att Sverige klarat sig relativt väl i förhållande till Sydeuropa, men arbetslösheten bland unga och invandrare är ett stort problem.

– Trösklarna är för höga. Vi har höga minimilöner i praktiken och det krävs ofta högre utbildning för att få ett jobb. De gamla enkla springschasjobben är borta idag. Vi behöver bättre övergångsjobb från skola till näringsliv, till exempel lärlingsjobb.

På ett övergripande plan anser Klas Eklund att Sverige måste värna konkurrenskraften:

– Fortsatt framgång bygger på att vi inser att Sverige är en liten ekonomi i en stor värld, att Sverige är fortsatt dynamiskt så att vi kan värna konkurrens- och utvecklingskraft på lång sikt. Lyckas vi inte med det kommer andra politiska önskemål, som till exempel rör välfärden, att hamna på hälleberget.

Är det annorlunda att skriva för en gymnasieungdom jämfört med en universitetsstudent?
– Ja, från början trodde jag att jag kunde ta manus från den stora boken och bara stryka ned det. Men det gick inte, upptäckte jag. Jag förutsatte för mycket, kunskaper som inte gymnasielever har. Jag drog slutsatsen att jag måste skriva från scratch, och med ett annat språk.

– Jag är ju rätt så gammal och har andra referenspunkter än dagens ungdomar. Jag skickade därför manuset till några ungdomar i vänkretsen och bad om synpunkter på språk och exempel. De stönade en del över en del formuleringar. (Skratt)