Daunfeldt: Snedvriden debatt om vinster

Att företag går med vinst och ger utdelningar är något som vi borde vara glada och stolta över, markerar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.

– Det hade varit mycket värre om det var tvärtom. Det skulle innebära minskade investeringar, färre anställda och vara negativt för tillväxten och hela Sverige säger han.

Reaktionen kommer efter den senaste tidens kritikstorm mot börsbolag som Volvo, Sandvik och H&M. Sven-Olov Daunfeldt blir irriterad över att utdelningar och sparpaket ställs emot varandra, trots att det handlar om två helt olika saker. När företag varslar personal eller drar ned på verksamheten gör man det för att man är pressad just nu och ser utmaningar framåt. Men att utdelningarna baseras på förra årets resultat pratas det tyst om, påpekar han.

– Det är bekymmersamt att den här diskussionen har blivit så extremt snedvriden. Man målar upp företagen som att de bara göder sig själva på bekostnad av andra när problemet snarare är att vi har för få företag i Sverige som gör riktigt bra vinster, som gör att de kan återinvestera, anställa fler eller dela ut till ägarna som tagit stora risker, säger han.

– Det hade naturligtvis varit mycket värre om företagen inte gått bra, då hade det definitivt varit negativt för sysselsättningen. Jag önskar att vi kunde prata om det värde företagen skapar snarare än att misstänkliggöra de som delar ut sin vinst.

”Vi borde vara stolta över bolagens vinster”

Enligt Sven-Olov Daunfeldt är vinsten helt central i en fungerande marknadsekonomi.

– Vi borde vara stolta över bolagens vinster och utdelningar. Det är ju inget problem att vi har framgångsrika multinationella företag i Sverige som gör stora vinster, säger han.

Att företagen utnyttjat inflationskrisen för att öka sina priser mer än motiverat är också fel, menar Sven-Olov Daunfeldt. Företag som verkar på en fri marknad där det råder fri prissättning är utsatta för konkurrens. Sätter de ett för högt pris kommer konkurrenter att sätta ett lägre pris och ta marknadsandelar.

– Och det finns ingen empirisk evidens för att företagen ökat sina priser mer än vad deras kostnadsökningar motiverar, tvärtom. Bland andra Konjunkturinstitutet har visat att de ökade konsumentpriserna förklaras av ökade importpriser, ändrade världsmarknadspriser, högre arbetskostnader, med mera. Företagare är just nu extremt pressade i Sverige. De har generellt sett ingen möjlighet att ta ut högre priser när vi befinner oss i en lågkonjunktur, säger han.

Världsmarknadspriset som ökat

Att vissa elbolag, fraktbolag och spannmålsproducenter har gjort vinster trots ”inflationskris” är inte konstigt. Det gäller även stora delar av tillverkningen, som gruv- och stålindustrin, betonar Sven-Olov Daunfeldt.

– De har gjort vinster för att världsmarknadspriserna har ökat. Om man tar ett elbolag, oavsett om det är statligt, kommunalt eller privat, så producerar de elen uppe i norr till en väldigt låg kostnad och säljer den på en marknad där det råder ett högre pris. De gör stora vinster, men vad ska de göra, sänka priset bara för att inte gå med vinst? Samma sak är det ju med spannmålsproducenter, de tjänade på att världsmarknadspriset på spannmål drog iväg, säger han.

– Likväl som det finns vinnare på den höga inflationen så finns det än fler förlorare bland företagarna. Genom samma mekanismer har många elintensiva företag i södra Sverige och företag som importerar varor från andra länder förlorat pengar under krisen, det får man inte glömma.

Vinstdebatten har tidigare handlat om så kallade kvasimarknader, det vill säga marknader där priser inte sätts genom utbud och efterfrågan. Men nu har den spridit sig till att även handla om bolag som är verksamma på marknader där det råder fri prissättning. Det är väldigt oroande, menar Sven-Olov Daunfeldt. Vi måste därför prata mer om hur viktiga företagen är för vårt välstånd, hur viktigt det är att vi får fler växande företag och hur bra det är att företagen går med vinst, menar han.

– Helst skulle jag vilja att företagen går med ännu mer vinst, att vi får ännu fler framgångsrika företag och ännu fler investeringar från utlandet. Företagen är helt centrala för vårt välstånd i Sverige, säger han.

Debatten har hamnat på villovägar.

– Vinster är viktiga i en marknadsekonomi av flera skäl. Entreprenörer tar ofta så stora risker att det inte ens går att kalkylera på dem, det man kallar genuin osäkerhet. Ska de våga satsa allt de äger och har måste den framtida avkastningen kunna vara bra. Annars skulle inga beslut tas. Utan vinster skulle vi inte få entreprenörer som är villiga att ta stora risker för att investera i nya innovationer som driver tillväxt i Sverige, säger han.

– Vinsterna fungerar också som en signalmekanism. Någon gör en radikal innovation, tar en stor marknad och gör stora vinster. Då skickar det direkt en signal till andra företag att här kan vi göra en liten förändring av produkten eller tjänsten och sätta ett lägre pris. Det är så en bra marknad fungerar.