Miljarder i skatteskulder hård smäll för företagen

De tillfälliga skatteanstånden som infördes för att rädda det krisande näringslivet under pandemin hemsöker fortfarande många företag. Av de totalt 152,9 miljarder som betalats ut i tillfälliga skatteanstånd har 46,1 miljarder kronor fortfarande inte återbetalas. Det visar Svenskt Näringslivs färska rapport: ”Tillfälliga skatteanstånd: En tickande bomb?”.

– Det här är en fråga som länge legat under radarn. Vi har länge utvärderat pandemistöd som korttidsstöd och omsättningsstöd, men vi har aldrig utvärderat tillfälliga skatteanstånden, trots att det är det största stödet, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och författare av rapporten.

”Konkursrisken är jättehög för de här företagen”

Tillsammans med Svenskt Näringslivs kvantitativa analytiker Nikolay Angelov ville Sven-Olov Daunfeldt undersöka vad som händer när ett stöd som är tänkt att vara tillfälligt skjuts fram i tiden. Analysen har utmynnat i tre viktiga slutsatser.

Den ena är att företag som har beviljats tillfälligt skatteanstånd är finansiellt svagare än de som inte har anstånd. Det handlar i hög utsträckning om företag verksamma inom handeln, byggbranschen och hotell och restaurang.

– När vi tittar på företag som har fått anstånd jämfört med företag som inte har fått anstånd ser vi en stor skillnad i soliditeten och i vinstmarginalen. Vi ser till och med att soliditeten har ökat hos de bolag som inte har fått anstånd, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Den andra är att företag med anstånd har svårare att betala tillbaka sina lån. Det gäller särskilt hotell och restaurang, där en tredjedel av alla tillfälliga skatteanstånd i branschen fortfarande inte återbetalats.

– Det har varit särskilt tufft för den här branschen eftersom lönsamheten generellt är låg och dessutom har man fått tre smällar i form av pandemin, kostnadschocken och sen lågkonjunkturen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Den tredje slutsatsen är att bolag med tillfälliga skatteanstånd löper en större risk för att gå i konkurs, inte minst nu när räntorna har stigit.

– Konkursrisken är jättehög för de här företagen. När vi räknade på det gjorde vi en prognos utifrån historisk data som redan då ansågs vara ganska hög. Men det visar sig att faktisk data sticker i väg betydligt mer än så. Vi bedömde till exempel att konkursrisken för företag med anstånd 2022 låg på 3,5 procent. Men det visar sig att det faktiska utfallet var 8,4 procent. Jag tycker att det finns all anledning att vara orolig över den här utvecklingen, säger han.

Staten förlorar intäkter

Enligt rapportens beräkningar kan staten gå miste om så mycket som 14 miljarder kronor i form av obetalda tillfälliga skatteanstånd. Men förlusterna för hela ekonomin kan bli betydligt större, eftersom de kan ge ringar på vattnet och även ha negativ inverkan på företag som är livskraftiga idag.

– Det är en försiktig analys eftersom vi utgår från att skatterna betalas fullt ut och att återbetalningstakten inte ökar överhuvudtaget. Men det är väldigt lite som talar för att så skulle vara fallet, säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

– Problemet är att vi kommer att gå in i en lågkonjunktur som gör att många företag kommer att få det extremt tufft av andra orsaker. Då kommer det att bli än värre för företag som fortfarande sitter på de här skatteanstånden och som redan har låg soliditet och låga vinstmarginaler. Plötsligt kommer verksamheten inte att gå runt och då tvingas man gå i konkurs, säger han.

De eftersläpade anstånden sker också på bekostnad av resurser som hade kunnat användas till strukturreformer för att främja innovationer, produktivitet och tillväxt, menar Sven-Olov Daunfeldt.

– Det kommer att leda till stora samhällsekonomiska förluster som vi inte kommer att få tillbaka, säger han.

Värre än zombieföretag

Situationen kan liknas med konceptet för så kallade zombieföretag, ett företag som inte gör vinst (döda företag) men som ändå fortsätter att överleva genom att dra på sig nya skulder.

– Den stora skillnaden är att de här egentligen inte är döda utan de existerar fortfarande på marknaden och konkurrerar med andra företag även om de i längden inte är livskraftiga. Så egentligen är det värre än zombieföretag, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att tillfälliga skatteanstånd åtminstone när det begav sig hade ett syfte att rädda företagen under en exceptionell tid, förklarar Sven-Olov Daunfeldt.

– Pandemin var en så otroligt extraordinär händelse och det är naturligt att regeringen såg en anledning att bevilja stöd till företag. Det var många som tänkte att ekonomin skulle vända pandemin och att det glada 20-talet väntade runt hörnet. Men så blev det inte. När pandemin var över så var det några glada månader. Så kom kriget i Ukraina, energikrisen, inflationen och höjda räntor.