Ny rapport: Kommunerna hade kunnat spara 108 miljarder

I regeringens budget för 2024 avsattes 16 miljarder kronor i syfte att minska det förväntade underskottet hos landets kommuner och regioner. En siffra som var väsentligt mindre än de 30 miljarder kronor som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ansåg behövdes.

Sedan 2013 har kommuner och regioner en möjlighet att avsätta överskott i en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet är att överskott från goda ekonomiska tider ska kunna användas för att täcka underskott i sämre tider. Pengarna i RUR är mer lättillgängliga än pengar i det vanliga egna kapitalet, där man måste ha ”synnerliga skäl” för att få använda dem.

Stora belopp

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar dock att avsättningarna till RUR är betydligt mindre de senaste tio åren än vad de kunde ha varit. Under perioden 2013–2022 har Sveriges kommuner redovisat ett överskott på totalt 308 miljarder kronor. Rapporten visar att kommunerna hade kunnat spara 108 miljarder kronor mer i RUR än vad de faktiskt gjorde.

Det är pengar som nu hade kunnat användas till att täcka de underskott som Sveriges kommuner står inför, menar chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

– Varje budget hör man att kommuner och regioner behöver mer pengar. Men när vi har börjat granska det här så har det blivit mer och mer besynnerligt för oss att de här kraven kommer år efter år. När man ser vilka överskott som kommuner och regioner faktiskt gör, säger han.

– Det blir väldigt tydligt att man helt har underutnyttjat den här möjligheten att spara i resultatutjämningsreserven, säger han.

21 miljarder i överskott, 0 kronor till RUR

Han lyfter Stockholms stad, som 2022 redovisade ett överskott från föregående fem år på 21 miljarder kronor. Kommunen har haft möjligheten att sätta av 19 miljarder kronor i RUR under perioden 2013–2022, men har valt att sätta av 0 kronor. I höstbudgeten valde man att höja skatten för att täcka underskotten 2024.

– Det finns enstaka kommuner som har problem. Men över lag så är det så att kommunerna har en ganska stark finansiell ställning och inte skulle behöva nya stora statsbidrag.

– Regeringen la 40 procent av reformutrymmet i budgeten på höjda statsbidrag. Det är pengar som i stället borde läggas på reformer för att öka tillväxten, säger Sven-Olov Daunfeldt.