Regeringen måste förändra korttidslagen

Stödet för korttidsarbete är en av de största satsningarna från regeringen under pandemin. 51 miljarder kronor är avsatta. I dagsläget har drygt 35 miljarder betalats ut. Tyvärr tillämpas regelverket på ett sätt som straffar företag orimligt hårt för rena handhavandefel. Därför måste regeringen nu agera för att undanröja problemen.

Syftet med stödet är att arbetsgivare under en kris tillsammans med arbetstagare och med ersättning från staten kan låta arbetstagare vara permitterade för att sedan kunna komma tillbaka till sitt arbete.

Alternativet är att varsla om uppsägning, något som är en minusaffär för alla inblandade parter. Företaget tappar kompetens, arbetstagaren förlorar sitt jobb och staten drabbas utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv av ökad arbetslöshetsersättning, minskade skatteinkomster, försämrad konkurrenskraft, med mera.

Det är Tillväxtverket som hanterar stödet för korttidsarbete. Under 2020 mottog verket över 90 500 ansökningar varav 74 800 hittills beviljats. I det nya stödet för 2021 har det hittills kommit in runt 17 000 ansökningar.

Mest nöjda med stödet är företag inom industrin, medan de i tjänstesektorn är minst nöjda. Men det finns en kategori företag som är särskilt missnöjda: De som i grunden är berättigade till stöd men som inte fått sin ansökan beviljad på grund av rena handhavandefel.

Detta gäller även de företag som vid den avstämning som sker var tredje månad varit någon eller några dagar sena med att lämna in sin redogörelse. De har då fått ett återkrav på hela beloppet för stödperioden.

De förseningar som kantat hanteringen av stödet har med rätta fått mycket uppmärksamhet. Likaså de rena felaktigheter som Tillväxtverket har gjort sig skyldig till.

Vad som inte är tillräckligt känt är att det finns åtgärder som skulle kunna förenkla för alla inblandade, rädda sunda företag och jobb samt underlätta en snabb återstart när krisen väl är över.

Det handlar om att ge Tillväxtverket bättre förutsättningar att leva upp till lagens syfte. Detta är särskilt aktuellt eftersom det nu ligger över 5 200 överklaganden i domstol. Sannolikt kommer flertalet att skickas tillbaka till Tillväxtverket för slutligt beslut. Det finns dessutom runt 15 000 ärenden där slutavstämning för sista perioden under 2020 ännu inte skett.

I lagen om korttidsstöd finns en möjlighet för Tillväxtverket att helt eller delvis avstå från ett återkrav om detta är uppenbart oskäligt. Någon eller några dagars försening eller annan mindre förseelse borde rimligen omfattas av denna undantagsmöjlighet om företaget i övrigt är berättigat till stöd.

Men Tillväxtverket har valt att tolka lagen som att det endast är dödsfall eller sjukdom i företaget som ger möjlighet till undantag. Ett annat undantag är tekniska problem hos myndigheten.

För att komma till rätta med problemen behöver lagen justeras och förtydligas så att Tillväxtverket i de enskilda fallen kan fatta beslut som står i proportion till de felaktigheter som begåtts.

Vi uppmanar därför regering och riksdag att omgående ändra lagen och därmed skapa ljus i tunneln för de många företag som fortfarande kämpar för sin överlevnad.

Per Hidesten

VD, Industriarbetsgivarna

Tina Thorsell

Näringspolitisk chef, Transportföretagen

Maria Rosendahl

Näringspolitisk chef, Teknikföretagen

Tanja Rasmusson

Näringspolitisk chef, Byggföretagen

Jonas Hagelqvist

VD, IKEM

Jonas Siljhammar

VD, Visita

Ola Månsson

VD, Installatörsföretagen

Mats Hedenström

Näringspolitisk chef, Svensk Handel

Andreas Åström

Näringspolitisk chef, Almega

Johan Wahlstedt

Chefsjurist och arbetsrättchef, Svenskt Näringsliv

Göran Grén

Avdelningschef Företagsjuridik, Svenskt Näringsliv