Riksbanken bör ligga lågt med att höja räntan

Det råder bred samsyn om att 2023 kommer att bli ett tufft år. Hushållen är rekorddeppiga. Den privata konsumtionen faller. Svenskt Näringslivs medlemsföretag vittnar om en rask försämring av framtidsutsikterna. Många företag avstår från planerade investeringar och minskar antalet anställda för att överleva den kommande lågkonjunkturen.

I detta bekymmersamma läge har Riksbanken aviserat fortsatta höjningar av styrräntan, vilket riskerar att förvärra den kommande lågkonjunkturen. Jag menar att Riksbanken bör överväga att avstå från kommande räntehöjningar av flera skäl.

För det första finns det inget starkt inhemskt inflationstryck i Sverige. I rapporten ”Prissättning hos svenska företag under 2022” visar Konjunkturinstitutet att två tredjedelar av inflationsuppgången kan förklaras av stigande importpriser, medan den sista tredjedelen i huvudsak beror på stigande energipriser och andra priser som bestäms av världsmarknaden. Dessa priser ligger bortom Riksbankens kontroll, vilket innebär att en höjd styrränta endast kommer att ha en marginell effekt på inflationen. Om import- och energipriserna hade ökat i normal takt hade vi haft en inflation nära eller kanske till och med under Riksbankens prisstabilitetsmål. Detta bekräftas av att den ökade inflationen i december i huvudsak berodde på högre energipriser.

Inflationstakten sjunker

För det andra råder en bred samstämmighet kring att inflationen kommer att sjunka snabbt under 2023. De höjda räntorna från världens centralbanker bidrar till att det globala inflationstrycket sjunker den kommande tiden. I USA förefaller inflationen ha toppat redan i somras. I Sverige är det troligt att inflationstoppen snart är nådd. Konjunkturinstitutet förväntar sig att inflationen sjunker snabbt och förblir under inflationsmålet från december och under hela nästkommande år.

För det tredje befinner sig de långsiktiga inflationsförväntningarna nära inflationsmålet. Arbetslöshetssiffrorna implicerar inte heller någon överhettning av arbetsmarknaden i Sverige. Tvärtom är arbetslösheten i Sverige betydligt högre än i våra viktigaste konkurrentländer och på ungefär samma nivå som före pandemin. Många personer i arbetsför ålder har dessutom mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

För det fjärde kan allt för snabba räntehöjningar ha en kontraproduktiv effekt på inflationen genom att störa lönerörelsen. Facken inom industrin har, i en situation när konjunkturen viker påtagligt, presenterat historiskt höga lönekrav. Riksbankens räntehöjningar riskerar att ytterligare spä på löneökningarna genom att facken kräver högre löner som kompensation för de stigande räntorna, vilket i sin tur skulle öka företagens kostnader och därmed skapa ytterligare prishöjningar. En sådan situation skulle innebära att den ursprungligen externa kostnadschocken riskerar övergå i en inhemsk löneinflationsspiral. Paradoxalt nog riskerar alltså en allt för snabb räntehöjning att driva i stället för att motverka inflation, genom att försvåra samordningen kring industrimärket.

Ibland motiveras räntehöjningar med att de stärker den svenska kronan. Ett högre relativt ränteläge gentemot vår omvärld kan minska importinflationen. Kronkursen styrs dock av betydligt fler faktorer än räntedifferenser. Riksbanken gör själv analysen att den svagare kronan i huvudsak beror på global finansiell oro. Det kan även finnas oro på finansmarknaderna över den svenska ekonomins räntekänslighet. Exempelvis föll kronan i värde efter den oväntat kraftiga räntehöjningen i september.

Återhämtningen gynnas av strukturreformer

I ett läge där inflationen till övervägande del beror på faktorer som ligger utanför räckvidden för svensk penningpolitik behöver penningpolitiken kompletteras med strukturreformer för bättre konkurrens och bättre fungerande marknader. Både inflationsbekämpningen och ekonomins återhämtning gynnas av strukturreformer som får ekonomin att fungera mer effektivt. 

Jag menar att Riksbanken borde våga ha is i magen. Avvakta med ytterligare räntehöjningar i nuläget och undvik att åsamka hushåll och företag skada i onödan. Risken är annars att ännu en rask omsvängning i penningpolitiken tvingas fram under andra halvan av 2023, när fallande prisökningstakt kan förväntas skapa en betydande prispress