Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor, noterade en oroande inriktning mot ökad statlig styrning och statsstöd i stället för frihandel i talet. Vissa energipolitiska lösningar riskerar att förvärra situationen för svenska företag om de blir tvingande, anser Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert.
På onsdagen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal om läget i Europeiska Unionen. Som väntat lade hon stort fokus på hur EU agerar för att möta energikrisen, strategiska beroenden och klimatomställningen. Hon talade även om vikten av att värna demokratin, rättsstatens principer och att skydda europeiska värderingar och institutioner mot utländsk påverkan.
Ur ett svenskt perspektiv finns betydligt bättre energipolitiska lösningar än de Ursula von der Leyen föreslår.
– En EU-reglering av elproducenternas vinster som föreslås riskerar förvärra situationen för svenska företag om den blir tvingande. Många producenter band en stor del av sina leveranser före krisen, till ett pris som inte avspeglas på dagens elmarknad. Svenska staten har fått kraftigt ökade momsintäkter från elhandeln, som skulle kunna användas för att stödja utsatta elanvändare. De stora flaskhalsintäkterna som genererats, som ju egentligen tillhör elanvändarna, skulle också kunna användas, säger Marie Knutsen-Öy, energipolitisk expert Svenskt Näringsliv.
Att den föreslagna skatten dessutom explicit riktas mot fossilfria kraftslag är direkt kontraproduktivt, menar hon.
– Den kommer inte att minska vårt beroende av fossila kraftslag och minska våra utsläpp, säger Marie Knutsen-Öy.
Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv, noterar en oroande inriktning mot ökad statlig styrning och statsstöd i stället för frihandel i talet.
– Konkurrenskraften, som är nyckeln till Europas långsiktiga utveckling, var frånvarande och nämndes bara i förbifarten. Det är anmärkningsvärt. Det finns en inriktning mot ökad statlig styrning och statsstöd som riskerar bli långsiktigt skadlig. Vi hade gärna sett ett större fokus på betydelsen av frihandel, och att USA nämndes ur ett handelsperspektiv, vilket saknades helt, säger Anna Stellinger.
– Positivt, å andra sidan, var att Ursula von der Leyen tog upp den inre marknadens betydelse. Det var också bra att företagens avgörande roll i den gröna och digitala omställningen nämndes flera gånger i talet, till skillnad från förra året när de lyste med sin frånvaro, säger hon.
Den inre marknaden