Så blir den internationella handeln mer jämställd

Den 29 augusti 2022 trädde den så kallade IPI-förordningen i kraft. Förordningen ger EU-kommissionen möjlighet att begränsa tillträdet till offentlig upphandling för leverantörer, varor och tjänster från tredje land. EU-kommission har nu tagit fram riktlinjer för att underlätta upphandlande myndigheters och enheters tillämpning av IPI-förordningen.

I princip har EU:s marknad för offentlig upphandling varit öppen för alla. Samtidigt är motsvarande marknader i tredjeland många gånger stängda för EU-företag. Syftet med IPI är att främja ömsesidigt tillträde till dessa marknader genom förhandlingar med landet i fråga om att ge tillträde till europeiska företag. Om det inte lyckas ska alltså en IPI-åtgärd, som stänger EU:s marknad för ett visst land och/eller sektor, kunna antas.

EU-kommissionen har nu publicerat en vägledning om hur förordningen ska tolkas.

Vid tillämpningen av IPI-förordningen ska en ekonomisk aktörs ursprung bestämmas. Det kan vara en fysisk person, en juridisk person eller någon som bedriver faktisk affärsverksamhet från ett tredje land som inte har ratificerat GPA-avtalet inom WTO.

Tröskelvärdet, för att en IPI-åtgärd ska komma att tillämpas vid offentlig upphandling, är för varor och tjänster 5 miljoner euro och för entreprenader 15 miljoner euro.

Svenska företag, som lägger anbud i offentliga upphandlingar, behöver känna till det s.k. ”ad on” bestämmelserna i förordningen. En ekonomisk aktör, ett svenskt företag, som har tilldelats ett offentligt kontrakt för tillhandahållande av varor, tjänster och entreprenader får inte lägga ut mer än 50 % av det totala kontraktsvärdet på ekonomiska aktörer med ursprung i ett tredje land som omfattas av en IPI-åtgärd. I entreprenadkontrakt ingår inte användningen av material, varor och komponenter i beräkningsvärdet av tröskelvärdet på 50 procent.

Detta medför att de svenska företag måste ha god kännedom om varifrån underleverantörerna/supply chain har sitt ursprung och kunna visa detta för den upphandlande myndigheten/enheten. Myndigheterna måste inkludera hänvisningar till dessa skyldigheter i annonsen om upphandling så att företaget är medvetna om vilka krav som gäller vid tilldelning av kontrakt.

I listan på länder som inte har ratificerat GPA-avtalet ingår bland annat Kina och Indien.

Här kan du läsa de guidelines EU-kommissionen publicerat.

Om du har frågor kan du kontakta Upphandlingsmyndigheten eller Ellen Hausel Heldahl på Svenskt Näringsliv.