Tillväxtverket blev utsatt för en bedragare som skickade fakturor för påstått utförda arbeten. Brottet visar betydelsen av att ha tydliga inköpsrutiner som alla i organisationen känner väl, skriver Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling.
Jag läser i Dagens Nyheter om en kupp mot Tillväxtverket som bestulits på 8,3 miljoner.
Av artikeln i Dagens Nyheter framgår att Tillväxtverket förra hösten utsattes för ett allvarligt bedrägeribrott där totalt 8,3 miljoner kronor förskingrades till ett bankkonto i London.
Bedragarna utgav sig för att representera ett påhittat företag och skickade nio fakturor för påstått utförda arbeten till myndighetens ekonomiavdelning. Samtidigt skickades fejkade mejl, som såg ut att komma från generaldirektören Elisabeth Backteman, med bekräftelser på att utbetalningarna skulle ske.
Hur kan detta hända? Jo, om man inte har kontroll över sina inköpsrutiner! Av artikeln framgår att åklagaren inte anser sig kunna utreda brottet men Konkurrensverket har ansvaret att utöva tillsyn över otillåtna direktupphandlingar. Nu är ärendet kanske preskriberat och någon upphandlingsskadeavgift kan inte utdömas. Men, det förtar ändå inte betydelse av att ha tydliga inköpsrutiner som alla i organisationen känner väl.
Inte ens en generaldirektör får göra otillåtna direktupphandlingar
Samtliga myndigheter, statliga, regionala och kommunala, behöver ha tydliga inköpsprocesser där så kallade spendanalyser, avtalsdatabaser, fastlagda avropsrutiner samt avtalsuppföljning är självklarheter. Hade myndigheten haft dessa rutiner på plats borde det ha framgått att bolaget inte fanns med i avtalsdatabasen där de upphandlade kontrakten finns samlade. Finns bolaget inte med i avtalsdatabasen måste en analys göras huruvida en direktupphandling är möjlig och tillåten enligt upphandlingslagstiftningen. Inte ens en generaldirektör får göra otillåtna direktupphandlingar.
Svenskt Näringsliv har länge drivit frågorna om effektiva offentliga inköp, som uppgår till drygt 800 miljarder kronor årligen. Besparingspotentialen ligger på mellan 5–10 procent beroende på hur inköpsmogen myndigheten är. Denna ekonomiska potential behöver tillvaratas när den svenska ekonomin bromsar in och utmaningarna att finansiera välfärden är under politikernas lupp. Låt Tillväxtverkets bristande rutiner bli en läxa för andra! Otillåtna direktupphandlingar leder till högre kostnader, risk för korruption och sämre konkurrenskraft.
Bättre upphandlingOffentlig upphandling