Regelrådet har i dagarna presenterat sin årliga rapport. Även om det finns vissa saker som går i rätt riktning är det fortfarande mycket som måste bli bättre. Det gäller inte minst arbetet i kommittéer och offentliga utredningar där endast tre av tio konsekvensutredningar får godkänt. Ett avgörande problem är att rådet kommer in för sent i processen och därmed inte har möjlighet att begära kompletteringar när de finner brister i utredningarna.
Regelrådet har i uppdrag att granska och yttra sig över konsekvensutredningar till nya och ändrade regler som får effekt av betydelse för företagen. Rådet granskar till exempel om förslagsställaren analyserar alternativa lösningar till de föreslagna reglerna, om det finns beräkningar på hur många företag som påverkas och vilka kostnader som de föreslagna reglerna medför för företagen. Det grundläggande syftet är att säkerställa så att beslutsfattarna får ett så fullständigt underlag som möjligt innan beslut om nya regler fattas.
Sämst presterar kommittéer och offentliga utredningar där hela sju av tio konsekvensutredningar inte anses uppfylla kraven.
Regelrådet bildades 2008 och har sedan dess presenterat sina resultat och slutsatser i årliga rapporter. Det samlade resultatet har varierat över åren och någon tydlig förbättring går inte att se. Det bekräftas också i den senaste rapporten. I fyra av tio granskade konsekvensutredningar anser Regelrådet att kraven i konskevensutredningsförordningen inte är uppfyllda.
Bryter man ner siffrorna på olika förslagsställare blir skillnaderna stora. Sämst presterar kommittéer och offentliga utredningar där hela sju av tio konsekvensutredningar inte anses uppfylla kraven. Bäst presterar myndigheter där motsvarande siffra är två av tio. Att kommittéer och offentliga utredningar inte utreder konsekvenserna för företagen på ett godtagbart sätt är särskilt allvarligt då de ofta föreslår regler som får betydande effekter för företagen.
För att komma till rätta med problemen måste arbetet med konsekvensutredningar förbättras på flera plan. Kommittéer och offentliga utredningar måste få stöd i form av expertis tidigt i sitt arbete. Ett sådant stöd skulle till exempel kunna erbjudas genom att ett särskilt sekretariat bildas inom Regeringskansliet. Därutöver är det helt avgörande att Regelrådet kommer in tidigare i processen och ges en möjlighet att begära kompletteringar när de finner brister i konsekvensutredningarna. Utan en sådan möjlighet kommer det att bli svårt att få ett tydligt lärande i systemet, vilket krävs om vi ska se gradvis förbättrade resultat framöver.
Regelförbättring