Överlappande krav på rapportering av betalningstider

Den 1 juli infördes EU:s nya regler om hållbarhetsrapportering i Sverige som innebär att stora bolag ¹ ska lämna en hållbarhetsrapport. Rapporten ska ingå i bolagets årsredovisning och lämnas som ett eget avsnitt i förvaltningsberättelsen. Kravet på att lämna hållbarhetsrapport genomförs stegvis med start från det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 januari 2024. Hållbarhetsrapporten ska ha det innehåll som anges i de standarder för hållbarhetsrapportering som har antagits av EU (ESRS). De ESRS som EU har antagit är mycket omfattande och täcker in frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption och mutor.

Bland de upplysningar som ska lämnas enligt standarden ESRS G1 Affärsetik ingår hantering av förbindelser med leverantörer samt betalningspraxis. Enligt dessa upplysningar ska ett företag bland annat upplysa om hur man hanterar förbindelser med leverantörer och hur inköpsprocessen sköts, exempelvis om man behandlar sina leverantörer rättvist. Företaget ska även upplysa om betalningsvillkor, särskilt när det gäller sena betalningar till små och medelstora företag. Bland den information som ska lämnas ingår genomsnittlig faktisk betalningstid samt den betalningstid som tillämpas som standard uppdelat efter huvudkategorier av leverantörer, inklusive hur stor andel av betalningarna som görs inom denna tid. Som del av ett företags årsredovisning offentliggörs informationen i hållbarhetsrapporten och blir därmed tillgänglig för allmänheten.

De upplysningar som ska lämnas i hållbarhetsrapporten om företagets leverantörsförbindelser och betalningspraxis överlappar i väsentliga delar den information som företag med över 249 anställda sedan ett par år tillbaka ska rapportera till Bolagsverket enligt lagen om rapportering av betalningstider. En skillnad mellan reglerna om hållbarhetsrapportering och kravet på rapportering av betalningstider till Bolagsverket är att den lagstadgade hållbarhetsrapporten som regel ska upprättas på koncernnivå. I en hållbarhetsrapport som upprättas för en koncern kommer betalningstiderna för enskilda koncernföretag (oavsett antalet anställda) därmed ingå i rapporteringsunderlaget för koncernens betalningstider. En ytterligare skillnad mellan regelverken är att upplysningskraven i hållbarhetsrapporten är föremål för en bedömning av dubbel väsentlighet. Det innebär att informationen ska lämnas i hållbarhetsrapporten om den väsentligt påverkar företagets intressenter eller om den är finansiellt väsentlig.

Att de båda regelverken inte helt överensstämmer motiverar inte att svenska företag omfattas av två parallella rapporteringskrav som syftar till samma sak. Enligt Svenskt Näringslivs bedömning motsvarar den information som ska lämnas i hållbarhetsrapporten i tillräcklig utsträckning den information som framgår av rapporteringen av betalningstider till Bolagsverket. Nationella krav som överlappar eller går längre än vad som krävs av andra företag i EU påverkar konkurrenskraften för svenska företag och bör tas bort om de inte särskilt kan motiveras. I detta fall bör de omfattande kostnadsökningar som kravet på att upprätta hållbarhetsrapport innebär för rapporterande företag särskilt beaktas. Den utredning som tog fram förslag till svenskt genomförande av EU-direktivet om hållbarhetsrapportering uppskattade de årliga rapporteringskostnaderna till 1,5–3,5 miljoner kronor. Därutöver tillkommer kostnader för revisorsgranskning. Att underlätta rapporteringsbördan genom att ta bort nationella krav som har en motsvarighet i de upplysningar som lämnas i hållbarhetsrapporten borde mot den bakgrunden ha hög prioritet. Ett slopande av det nationella kravet på rapportering av betalningstider överensstämmer dessutom väl med regeringens förenklingsagenda och med ambitionen bakom de nyligen inrättade Förenklings- och Implementeringsråden.

¹ Krav på hållbarhetsrapportering omfattar bl.a. bolag som uppfyller mer än ett av villkoren 250 anställda i medeltal, 280 miljoner kronor i balansomslutning och 550 miljoner kronor i nettoomsättning.