Det är nu dags att implementera EUs due diligence direktiv i svensk lag. Nu måste vi hjälpas åt att säkerställa att regelverket blir rimligt och praktiskt hanterbart för företagen, skriver experterna Maria Althin och Jonas Berggren.
Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning för att föreslå hur EU-direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ska genomföras i Sverige. Direktivet, som på engelska heter Corporate Sustainability Due Diligence Directive och kanske är mer känt som CSDDD eller CS3D, innebär att det ställs utökade krav på företag som är verksamma på EU:s inre marknad att undvika, begränsa eller förhindra att deras verksamheter får negativa effekter på mänskliga rättigheter och miljö.
Direktivets resa genom EU-maskineriet har varit lång och relativt stökig och Svenskt Näringsliv har genom hela processen försökt bidra till att dess krav ska bli rimliga och vara praktiskt genomförbara samtidigt som de åtgärder som åläggs företag inte får leda till meningslösa exerciser som i praktiken inte leder till några förbättringar för mänskliga rättigheter eller miljön.
Utredningen ska vara klar senast den 16 december 2025. Det är ett digert arbete som ska klaras av under ett år. Direktivet ska sedan införas i nationell lagstiftning senast i juli 2026 och ska tillämpas stegvis med start ett år senare för de allra största företagen.
De krav som direktivet ställer är i stor utsträckning hämtade från frivilliga regelverk om due diligence. Att på ett rimligt sätt gå från frivillighet till bindande lagstiftning med skarpa sanktioner och skadeståndsskyldighet rymmer många fallgropar. Det blir en utmaning att både göra det tydligt för företagen vad som förväntas av dem och skapa den flexibilitet som måste finnas i ett system med centrala inbyggda element som riskbaserade bedömningar, prioriteringar och proportionalitet. Det blir viktigt att den myndighet som anförtros ansvaret att tillämpa lagen har stor förståelse för företagens verklighet och praktiska konsekvenser av olika beslut.
Dessutom är det av stor vikt att direktivet tillämpas så lika som möjligt i EU:s 27 medlemsstater, så att företagen inte behöver anpassa sig efter 27 olika regelverk. Det är positivt att utredningsdirektiven signalerar en ambition att den svenska lagstiftningen ska ligga så nära direktivets krav som möjligt, vilket också är i linje med EU-kommissionens uttalade ambitioner.
Parallellt med den nationella implementeringen av direktivet väntas EU-kommissionen ta fram vägledningar inom en rad områden som får betydelse för vad som kommer att förväntas av företagen i praktiken. Det blir även viktigt att noga följa det arbetet.
Mycket arbete kvarstår alltså och vi vet ännu inte om direktivet i praktiken kommer att få de positiva effekter som man hoppas på och om det kommer att fungera för företagen och deras verksamheter. Det ligger ett stort ansvar på utredningen att överföra direktivets krav till ett rimligt och praktiskt hanterbart regelverk som uppmuntrar till ansvarsfullt företagande och undviker meningslösa administrativt betungande åtgärder. Svenskt Näringsliv kommer även i den fas som nu inleds att göra vad vi kan för att bidra till att uppnå en balanserad och harmoniserad tillämpning av direktivet.
Bolags- och börsrättHållbarhetsrapportering