”Regeringen måste växla upp svensk forskning”

I hela världen sker nu en omställning och elektrifiering av i princip samtliga samhällssektorer. Om det under 1800-talets industriella revolution var James Watts ångmaskin som drev utvecklingen framåt, matad med kol, så kommer vår generations energirevolution att drivas av ny och fossilfri energiproduktion.

Forskning, utveckling och innovationer kommer att spela en nyckelroll. Utmaningarna är stora. Men det är också möjligheterna för de ekonomier som lyckas leverera framtidens lösningar.

Om Sverige ska vara en av dessa ekonomier behövs rejält ökade FoU-investeringar. Vi kommer också att behöva ett forskningssystem som i högre grad än idag levererar nytta tillbaka till samhället.

Svensk forskning har länge varit ett underreformerat område. Nu ser vi konsekvenserna . Andra länder kommer i kapp och springer förbi, med hög tillväxt och stark innovationskraft. Inför höstens forskningsproposition vill vi peka på tre oroväckande trender:

• Trots att forskningsinvesteringarna vuxit kraftigt globalt har de stagnerat i Sverige. När andra länder växlar upp, har Sverige växlat ned. Den globala kunskapsekonomins förskjutning mot Asien och Nordamerika understryker vår relativa tillbakagång inom FoU.
• Ökade offentliga medel till universitet och högskolor, via direkt finansiering till lärosäten och via forskningsråd, har inte lett till ett förväntat lyft i kvalitet och relevans. Sverige tillhör inte längre den grupp av toppnationer som producerar den allra bästa forskningen.
• Det har blivit så svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft och forskare att det påverkar företagens möjligheter att växa. Näringslivet förlorar affärer och Sverige som nation förlorar viktiga investeringar och exportintäkter.

Omedelbara insatser inom alla dessa områden krävs för att säkra en fortsatt roll som stark forskningsnation. Vi har inte råd med ytterligare fyra år av otillräckliga reformer. Därför föreslås fem punkter som bör täckas av höstens forskningsproposition:

1. 1.
   Sverige behöver ett ambitiöst och långsiktigt mål för ökade forskningsinvesteringar. På tio års sikt bör FoU-investeringarna öka till minst fyra procent av BNP, från dagens dryga tre procent.Näringslivet är redo att stå för två tredjedelar av ökningen – staten bör matcha med den sista tredjedelen. Här kan Sverige hämta inspiration från de framsynta satsningar som nu sker i Finland, med ett lagstadgat mål om kraftigt ökade FoU-investeringar över åtta år.
2. 2.
   Forskningspolitiken har länge präglats av bredd framför spets. Här krävs ett paradigmskifte. I framgångsrika jämförelseländer som Danmark, Nederländerna och Schweiz ses forskning i högre grad än Sverige som en tillväxtpolitisk fråga som diskuteras i termer av excellens, företagande och konkurrenskraft. Det borde Sverige också göra.
3. 3.
   Vissa områden har utifrån samhällsutvecklingen större behov av forskningsanslag. Det behövs därför långsiktiga satsningar på forskning och innovation inom bland annat energiområdet, klimatomställningen och AI som möter upp de stora behov som näringslivet står inför här och nu. Branschövergripande innovationsprogram i samverkan med akademi och institut är viktiga för stärka företagens utveckling och bidrar till att skapa värde för Sverige genom snabbare marknadsintroduktion av nya lösningar och ökad export.
4. 4.
   Lärosätenas direkta anslag bör i högre grad fördelas efter prestation. Idag sker fördelningen till största del på historiska grunder. Att fördela en större del av anslagen baserat på prestation skulle ge viktiga drivkrafter för profilering, relevans och excellens.
5. 5.
   Infrastrukturinvesteringar bör ske i samverkan – för större nytta. Ökat deltagande av näringslivet i såväl uppbyggnad som användning av forskningsinfrastruktur och demonstrationsanläggningar är ett viktigt sätt att öka samhällsnyttan av offentliga investeringar i den pågående klimatomställningen.

Svensk forsknings minskande konkurrenskraft kan beskrivas som en långsam kris. I höstens forskningsproposition har regeringen chansen att vända utvecklingen och lägga en grund för Sveriges framtida välståndsutveckling. Förväntningarna från näringslivet är höga. Satsningar på forskning och utveckling har varit Sveriges styrka historiskt. Det måste också bli vår framtida styrka.

.

Hanna Bernemyr, expert forsknings- och utvecklingsfrågor, Mobility Sweden 

Joakim Bourelius, näringspolitisk chef, Innovationsföretagen

Emil Görnerup, ansvarig forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

Peter Johansson, enhetschef forskning och innovation, Teknikföretagen

Anneli Kouthoofd, vd, Svenska byggbranschens utvecklingsfond (SBUF) 

Frida Lundmark, sakkunnig policy, Läkemedelsindustriföreningen (LIF)

Gert Nilson, teknisk direktör, Jernkontoret

Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör, Skogsindustrierna

Elisabet Rytter, forsknings- och nutritionsansvarig, Livsmedelsföretagen

Lena Svendsen, ansvarig forskning- och innovationspolitik, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM)

Andreas Åström, chef näringspolitik och kompetensförsörjning, Installatörsföretagen

Läs debattartikeln på SvD.