Bättre miljötillståndsprocesser stavas samarbete

Vilka verksamheter berörs av miljötillstånd?
– En uppsjö av verksamheter. Det är lätt att tänka på gruvor, stålindustri och biltillverkning. Alltså industriproduktion. Men, det gäller också energiproduktion, till exempel vindkraft och vattenkraft. Det berör också vägar, järnvägar, hamnar, slalombackar, hönserier, fiskproduktion och smådjurskremeringar. Alla tillstånd som rör vår miljö och som hamnar under miljöbalken helt enkelt.

Vad har hänt inom ditt område det senaste året?
– Miljöomställningen har blivit en valfråga och hamnat högt på politikernas agenda. Vi har gemensamt satt miljö- och klimatmål som ska uppnås till 2030, dock är våra system inte riggade för att nå de målen. Idag tar ofta en tillståndsprocess tio år och det blir svårt att ställa om ett samhälle med de ledtiderna. Vissa grundfunktioner i samhället hänger ihop och måste ses som en helhet. Om vi exempelvis ska producera fossilfritt stål måste vi ha el, får vi inte fram tillräckligt med el skjuts omställningen på framtiden. Och helt plötsligt hamnar vi i en situation där 2045 känns som i morgon. Den insikten har numera både politiken och näringslivet. Om inte systemen och myndigheterna börjar agera annorlunda under nästa mandatperiod kommer vi inte nå våra miljö- och klimatmål till 2045 och absolut inte till 2030.

Var finns de största utmaningarna?
– De stora nyetableringarna som kommer gillar alla. De har ingångsvärden som gör att det kan gå fort och smidigt. De kan välja geografisk plats och eftersom de är nya så kan de lättare anpassa sig utifrån lagstiftningen. Men 80 till 90 procent av alla tillståndsprövningar gäller befintliga verksamheter som ska ställa om, utvecklas och förändras. Det är de vi behöver fokusera på och hjälpa. Där ligger utmaningarna.

Finns det några initiativ att hålla koll på inom den närmaste framtiden?
– Det har kommit två utredningar; klimaträttsutredningen och miljöprövningsutredningen. De är tänkta att förändra samhällets förutsättningar. Tyvärr tycker jag att de har misslyckats på alla punkter utom en. Utredningarna föreslår att se över hur vi via våra elledningar snabbare ska få fram el till vissa verksamheter. Det är bra. I övrigt går det för sakta, är för försiktigt och saker skjuts på framtiden. Utredningsväsendet består till allra största delen av myndighetspersoner och de är oroliga för stora förändringar. De vågar inte vara djärva utan petar helst i detaljer. Då sker inte den utveckling vi behöver.

Vad ska till?
– Sverige har ambitionen och möjligheterna att stå längst fram vad gäller miljö- och klimatåtgärder. Nu håller vi på att sumpa det. När vi var i absoluta framkanten jobbade näringslivet och politiken tillsammans. Sedan drygt 20 år tillbaka har vi blivit varandras motparter. När miljöbalken skapades slogs det fast att myndigheterna ska kontrollera företagen och det har skapat misstroende åt bägge håll. Utvecklingen har gått så långt att vi jobbar mot varandra och inte med varandra och det måste vi förändra. Näringsliv och myndigheter måste jobba tillsammans eftersom vi vill nå samma mål. Omställning för ett bättre klimat.

Vad gör du Nicklas i sommar?
– Jag ska åka till Almedalen för att lyfta våra frågor, sedan förhoppningsvis få tid till att skriva på min bok om hyr man styr en myndighet. Sist men inte minst försöka ha lite semester på Gotland där jag har sommarhus.