Lagförslag mot greenwashing skapar fler problem än det löser

Under tisdagen så röstade Europaparlamentet igenom ett nytt direktiv om styrkande och kommunikation om uttalade miljöpåståenden (Green Claims Directive). Grundtanken med lagförslaget är positivt – att minska mängden felaktiga eller rentav falska miljöpåståenden som existerar idag med det slutliga målet att hjälpa konsumenter att göra mer hållbara val. Greenwashing är ett verkligt problem och rätt utformat hade det här initiativet från EU-kommissionen kunnat stärka konkurrenskraften för de många svenska företag och näringar som har goda belägg för sina miljöpåståenden.

Utgångspunkten i lagstiftning på det här området bör vara att stimulera företag till att ta fram mer miljömässigt hållbara produkter och tjänster som företag kan berätta om och marknadsföra gentemot konsumenter inom ramen för tydliga regelverk. Dessvärre går det aktuella direktivet i motsatt riktning med konsekvensen att företag i stället helt enkelt kommer att låta bli att berätta om sitt arbete för miljön och klimatet – en klar förlust för såväl företag som vill utveckla hållbara affärsmodeller och produkter som för enskilda konsumenter som vill göra mer medvetna val.

Direktivet föreslår att ett företag som vill göra ett miljöpåstående om sin produkt måste söka och erhålla ett förhandsgodkännande från en extern verifierare. Det kan låta som ett tämligen enkelt förfarande men i praktiken är det något som leder till betydande kostnadsökningar, tidsfördröjningar och osäkerheter, samt en hel del administration och handläggning. Särskilt drabbade blir småföretag vars hela konkurrenskraft och möjlighet att slå sig in på marknaden i många fall bygger på att ta fram innovativa och hållbara produkter, och att kunna berätta om det.

Samtidigt är straffsatserna för den som råkar bryta mot direktivets många svårtolkade regler, även oavsiktligt, väldigt högt satta och inkluderar bland annat ett års utestängning från offentlig upphandling, frysta intäkter från den marknadsförda produkten och böter på upp till fyra procent av företagets omsättning. Ställda inför denna risk kommer företag, och i synnerhet småföretagen, i stället att välja att inte säga något alls om hur en produkt kan vara betydligt mer hållbar och miljövänlig än andra som finns på marknaden.

Det bör påpekas att Europaparlamentet har tagit några steg mot att försöka förbättra kommissionens förslag, däribland att genom delegerade akter införa ett förenklat förfarande för vissa förhandsgodkännanden (en i sig relativt komplicerad process), men inte i tillräcklig omfattning och mycket av grundproblematiken kvarstår. De högt ställda straffsatserna har dock inte ändrats överhuvudtaget. Därför blir det särskilt viktigt att förhandlingarna i ministerrådet, som fortsätter under våren och försommaren, går i en riktning som faktiskt kan göra någon skillnad avseende greenwashing i stället för att lägga komplicerade och kostnadsdrivande krav på enskilda företag som istället leder till så kallad greenhushing

Vad kan göra skillnad då? Svenskt Näringsliv och en lång rad branschorganisationer och företag har från första början pekat på att det inte är mer regelverk och lagstiftning som behövs. Regelverk kring hur miljöpåståenden får kommuniceras finns det redan gott om i dagsläget, i form av bland annat tvingande nationell och europeisk lagstiftning och internationella handelskammarens (ICC) marknadsföringskod som är näringslivet egen internationella standard för självreglering på detta område. Det som saknas och brister är snarare en tillräcklig och effektiv tillsyn enligt befintlig lagstiftning, något som svenska Konsumentverket och Naturvårdsverket också påpekat tidigt i processen.

Här behövs verkningsfulla satsningar och ambitionshöjningar på både europeisk och nationell nivå för att säkerställa att redan existerande regler faktiskt efterlevs. De svenska företagen välkomnar och efterfrågar tillsyn, trots att det är de som får betala för den. Detta då ökad tillsyn leder till att rensa bort felaktiga miljöpåståenden och förbättrar konkurrenskraften för seriösa företag. Med ökade resurser och tydlig myndighetsvägledning så är det fullt möjligt att både lagföra de som bevisligen bryter mot dagens regelverk och samtidigt ge stöd till de många företag som vill göra rätt för sig men saknar kunskapen eller upplever osäkerheter i vad de får kommunicera.

Förhandlingarna om Green Claims direktivet är som nämnt långt ifrån över och troligen kommer den avslutande trilogen först att ta vid när ett nytt europaparlament och en ny kommission är på plats, kanske först i slutet på året. Därmed finns det gott om tid för alla inblandade parter att tänka en vända till, att lyssna på näringslivet och lägga fram ett förslag som säkerställer att dagens regelverk efterlevs snarare än att kväsa företag som gör genuint goda insatser för miljön och vill kunna berätta om det.