EU-kommissionens rekommendationer för klimatmål till 2040 är ambitiösa. Men nu behöver politiken, såväl på europeisk som på nationell nivå, lägga fokus på att omsätta ambitioner till verkstad, skriver Stefan Kvarfordt, expert på energi- och klimatpolicies i EU.
Trots den senaste tidens protester från lantbrukare i många europeiska länder höll EU-kommissionen tidsschemat och presenterade den 6 februari en rekommendation för nya och mycket ambitiösa EU-gemensamma klimatmål för år 2040.
Förslaget från tidigare i veckan är inte ett formellt lagstiftningsförslag utan en rekommendation för en specifik målnivå där EU-kommissionen förordar en nettominskning av växthusgasutsläpp på 90 procent till 2040 jämfört med 1990. Själva lagstiftningsprocessen som krävs för att inkludera 2040-målet i EU:s klimatlag hänvisar dock nuvarande klimatkommissionär vidare till den nya uppsättning av EU-kommissionen som tillträder efter EU-valet senare i år. Således kommer lagstiftningsprocessen sätta i gång tidigast i slutet av 2024.
Kommissionens budskap att den nu påbörjade processen är att se som ett startskott på en europeisk dialog. Det betyder att vi sannolikt kan förvänta oss en hel del debatt om den gemensamma europeiska klimatpolitiken i kommande EU-valrörelse.
Svenska företag leder idag klimatomställningen men behöver rätt förutsättningar för att lyckas accelerera arbetet och komma ut på andra sidan med stärkt konkurrenskraft.
De fortsatta europeiska ambitionerna befäster EU:s ledarskap i klimatfrågorna, såväl på den globala arenan som i förhållande till EU:s medlemsländer. Det är bra, internationella utmaningar såsom klimatfrågorna hanteras bäst på internationell nivå.
Svenskt Näringsliv står sedan tidigare fullt ut bakom såväl EU:s målsättning att nå klimatneutralitet till 2050 som det europeiska etappmålet för nettominskningar på 55 procent till 2030. Svenska företag leder idag klimatomställningen men behöver rätt förutsättningar för att lyckas accelerera arbetet och komma ut på andra sidan med stärkt konkurrenskraft.
Det är därför välkommet att kommissionens startar en tidig process för att etablera ytterligare gemensamma och fortsatt ambitiösa europeiska etappmål för 2040. Politisk kontinuitet är en viktig förutsättning och ger förutsägbarhet för de stora investeringar som behöver göras i näringslivet för att ställa om produktionsprocesser från fossilt till fossilfritt.
Samtidigt är 2040 endast 16 år bort och det finns mycket som behöver vara på plats för att realisera målsättningarna. Ambitiösa europeiska målsättningar för 2040 räcker långt ifrån inte i sig själva utan behöver kompletteras med konkreta europeiska och nationella åtgärder för att ge näringslivet goda förutsättningar att ställa om. Det handlar exempelvis om ytterligare fossilfri energi till konkurrenskraftiga kostnader, välfungerande tillståndsprocesser och kostnadseffektiva styrmedel och regelverk.
Det nu föreslagna EU-målet för 90 procent utsläppsminskningar till 2040 förutsätter enligt kommissionen snabbare och bredare satsningar på nya teknologier, såsom exempelvis vätgas, koldioxidavskiljning och lagring samt en näst intill fossilfri elproduktion till 2040.
I detta sammanhang var det en välkommen nyhet att kommissionen i tisdags även aviserade lanseringen av en industriallians för små modulära reaktorer (SMR), med målsättningen att främja att flera SMR-projekt startar under början av 2030-talet. Nu behöver politiken, såväl på europeisk som på nationell nivå, ha fullt fokus på att omsätta ambitioner till verkstad.
Klimat