Äntligen ett samlat grepp om immaterialrätten

I en kunskapsekonomi handlar konkurrenskraft mycket om att på bästa sätt få utväxling på (potentiella) kunskapsbaserade tillgångar. Det handlar om allt från att nyttiggörande av forskning ofta sker via till exempel patent till att kulturskapare får sin försörjning via upphovsrättigheter. Till sin natur spänner dock frågorna över en mängd olika politikområden.

Svenskt Näringsliv har länge lyft behovet av en samlad svensk strategi på för de kunskapsbaserade tillgångarna. Som ett led i detta arbete släpps nu en rapport där jämförelser görs mellan olika immaterialrättsstrategier runt om i världen. EU:s handlingsplan för immaterialrätt från 2020 samt flera länder är med i jämförelsen (se faktaruta nedan):

En första reflektion som kan göras är immaterialrättsstrategier är något som allt fler länder har insett att de kunskapsbaserade tillgångarna verkligen är en nyckel till konkurrenskraft. Förutom dessa länder finns även strategier i exempelvis Slovenien. Regeringens beslut är mycket efterlängtat, men också väldigt sent i en internationell jämförelse.

Saker som jämförs i Svenskt Näringslivs rapport är bland annat vilka visioner som ställts upp. Sydkoreas vision är ett sådant exempel: “Realise an Innovation-oriented Nation based on Intellectual Property.”

Andra teman som jämförs i rapporten är exempelvis politisk styrning, utbildning, nyttiggörande av forskning samt stöd som ges till små och medelstora företag. Det analyseras också var fokus ligger. I Sverige har en tendens funnits att bara fokusera på patenträttsliga frågor. När det gäller frågor om till exempel upphovsrätt och företagshemligheter har de hamnat helt i skymundan, främst till problem för mindre aktörer.

Regeringens besked var otroligt välkommet. Svenskt Näringsliv är gärna med och bidrar till detta arbete.