Den hemliga nyckeln till finansiering

En tröskel för många förhoppningsfulla entreprenörer är möjligheten till finansiering. En bra affärsidé och ett entreprenöriellt sinne är nödvändigt, med det är också viktigt att få tillgång till kapital i olika skeden. Detta gäller inte minst när företaget ska byta grund för finansiering från de tre F:n (family, friends and fools) till externa investerare.

Nyligen presenterade EUIPO och Europeiska Patentorganisationen en gemensam rapport om kopplingen mellan finansiering och immaterialrätt. Siffrorna talar ett tydligt språk om att det finns en kanske lite bortglömd nyckel till finansiering för startups. Det handlar om att använda immaterialrättigheter på ett klokt sätt.

Ofta när man talar om immaterialrätt talas enbart om möjligheten till att skapa en ensamrätt, liksom för ensamrättens egen skull. Perspektivet är då ofta att företag lever på att tillverka prylar och att immaterialrättens funktion är att se till att ingen andra får tillverka samma prylar. Det här ett perspektiv som har bäring historiskt. För Alfred Nobel hade det till exempel inte varit möjligt att bygga förmögenheten om det inte hade varit för de olika patent han hade.

Det finns dock fler perspektiv på immaterialrätten. Ett perspektiv handlar om att kommersialisering idag ofta sker via immaterialrättigheterna. Företags affärsmodeller behöver inte alls handla om att sälja prylar, eller ens tjänster, utan kan bygga på att tjäna pengar på att licensiera immaterialrättigheter. Gå runt i vilken svensk stad som helst och detta perspektiv kommer lysa er i ögonen, i form av bland annat ljusskyltar.

McDonald’s är ett exempel på företag som lever på att licensiera ut olika immaterialrättigheter, då i form av franchising. Andra exempel är Les Mills, ett företag som licensierar ut träningskoncept, och Rights & Brands som bland annat licensierar ut Mumin internationellt.

Ett tredje perspektiv på immaterialrätten är att användande av olika immaterialrättsliga skydd kan vara grunden i att attrahera investeringar, att få finansiering för att gå från det lilla till det lite större. Det är detta perspektiv som rapporten från EUIPO och EPO behandlar. Den långa rubriken för rapporten är ”Patents, trade marks and startup finance – Funding and exit performance of European startups”.

I studien har man tittat på en stor mängd företag och gjort jämförelser mellan hur det har gått för företagen om de inte har haft någon registrerad rättighet, om de har haft registrerade patent, om de haft registrerade varumärken och slutligen om de haft både patent och varumärken.

I snitt har 29 procent av europeiska startups registrerad någon immaterialrättighet. Startups från Österrike, Schweiz, Tjeckien, Tyskland, Finland, Frankrike och Italien tenderar att i högre utsträckning registrera patent och varumärken. Vad studien visar är att detta är något som tjänar företagen väl.

För startups som har registrerat både patent och varumärke i tidiga skeden är det 10,2 gånger högre sannolikhet att de säkrar finansiering. Det är inte lite det! För företag som enbart har registrerat patent är motsvarande siffra 6,4 och för enbart varumärke 4,3. Kontentan är att de startups som ser till att skapa en immaterialrättslig portfölj tidigt har betydligt bättre möjlighet att säkra finansiering.

Det kan vara värt att notera att svenska startups inte är med bland de som i hög utsträckning registrerar patent och varumärken. Faktum är att detta ligger i linje med hur företag i stort agerar i Sverige. Svenska små och medelstora företag ligger under EU-snitt när det gäller att registrera rättigheter. Detta trots att mindre företag som har gjort sådana registreringar har 68 procent högre intäkter, per anställd, än de som inte tagit det steget.

Inte nog med att den svenska ekonomin förlorar i produktivitet på grund av att immaterialrättigheter används i mindre utsträckning. Det faktum att svenska startups inte i tillräcklig utsträckning använder sig av immaterialrättigheter som nyckel för att attrahera kapital är något som får konsekvenser, på kort sikt för den själva – på lång sikt för den svenska ekonomin.

Vad beror detta på? I Svenskt Näringslivs immaterialrättsstrategi pekas på flera omständigheter som gör att Sverige inte kommer väl ut i kunskapsekonomin. En av de allvarligaste är den utbredda kunskapsbristen. Det börjar bli akut att göra något åt den.