Regeringen vill ta tillbaka visst järnvägsunderhåll i egen regi. Men att återförstatliga underhållet kommer att leda till att hundratals miljoner kronor försvinner från konkreta underhållsåtgärder. Dessutom riskerar det att leda till osäkerhet för företagen inom entreprenadbranschen, skriver Nils Paul, ansvarig infrastruktur
Trafikverket har redovisat ett uppdrag om vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att genomföra visst järnvägsunderhåll i egen regi. Rapporten är den senaste i raden av flera utredningar som regeringen beslutat om för att kunna bedriva underhåll utan upphandling. Svenskt Näringsliv är kritisk eftersom ett återförstatligande av underhållet dels skulle göra utförandet dyrare, dels skapa osäkerhet för företag i branschen.
Debatten om ett återförstatligande av järnvägsunderhållet tar fokus från det egentliga problemet - nämligen att Sverige har en underhållsskuld på järnvägsnätet. Svenskt Näringsliv har beräknat att det eftersatta järnvägsunderhållet kommer att växa till 57 miljarder kronor under den kommande tolvåriga nationella planen för infrastrukturen 2022–2033. Lägre kapacitet, hastighetsnedsättningar och andra störningar är återkommande symptom på bortprioriterat underhåll.
För transportköpare och tågpassagerare riskerar regeringens politik att ge oss mindre utfört underhåll givet dagens anslagsnivå. Vi har således en prekär situation med ökad belastning på järnvägsnätet samtidigt som regeringen dessvärre utrett en återvändsgränd.
Åren 2022–2033 ska 165 miljarder kronor avsättas till vidmakthållande (dvs. drift, underhåll och reinvesteringar) av järnvägsnätet. Att planera, samordna och upphandla underhållet är en nyckelfråga för att åtgärda underhållsskulden. Forskning visar att konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet har sänkt kostnaderna med cirka tolv procent
Vägen framåt bör vara att Trafikverket som infrastrukturförvaltare utvecklar sin beställarroll och kunskap om anläggningen. Svenskt Näringsliv har också efterfrågat en långsiktig och finansierad underhållsplan som visar hur det eftersatta underhållet ska tas igen. Trafikverket konstaterar i rapporten att marknaden för järnvägsunderhåll är under fortsatt utveckling och att utvecklingspotentialen är stor, både för myndigheten som beställare och för utförande entreprenörer.
Svenskt Näringsliv anser att inget företag ska begränsas av en otillräcklig infrastruktur. Hela underhållsskulden på våra statliga vägar och järnvägar behöver därför åtgärdas. Att i det läget ifrågasätta marknaden för de specialiserade företag och dess anställda som arbetar med underhåll och järnvägsentreprenader är direkt oklokt.
Projekt Infra2050