Flera produktiva förslag om svenska vägar och järnvägar

Höjd effektivitet i allokeringen av resurser till infrastruktur, vad som prioriteras och vad som väljs bort, står i fokus. Brister i infrastrukturen orsakar problem ur ett produktivitetsperspektiv eftersom tillförlitligheten minskar, vilket leder till merkostnader för företag.

I Svenskt Näringslivs undersökning Företagens regionala utveckling uppger 17 procent av företagen att infrastrukturen utgör ett betydande tillväxthinder.

Därför föreslår kommissionen att underhåll ska prioriteras högre i den nationella planen för transportinfrastruktur.

Däremot lyfter kommissionen i liten utsträckning frågan om framtida dimensionering av transportsystemet. Till exempel hade kommissionen kunnat föreslå en ny kapacitetsutredning som väger in näringslivets transportbehov både i dag samt med hänsyn till planerade investeringar.

Sjöfart som hanterar merparten av Sveriges import och export ges heller inget utrymme i delbetänkandet. Tillräcklig kapacitet i hamnarna och för marktransporter till och från dem är viktigt för Sveriges framtida tillväxt.

Kommissionen riktar även kritik mot tidigare beslut om nyinvesteringar som de hävdar återkommande åsidosatt den samhällsekonomiska nyttan. Från politiskt håll handlar planeringsprocessen om att rättfärdiga redan på förhand fattade beslut, snarare än att analysera vilket beslut som vore rätt, enligt delbetänkandet. En kritik som även Riksrevisionen uttalat. Kommissionen föreslår därför att regeringen tydligt ska redovisa vilka nyttor en investering har i samband med beslut.

För att uppnå högre effektivitet vill kommissionen att Trafikverkets verksamhet ska utvärderas. Det är ett välkommet förslag och tänkbart uppdrag för Statskontoret, som under fjolåret utredde förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform.

Ytterligare ett intressant förslag handlar om institutionell konkurrens inom staten med inspiration av Norges ”Nye Veier” som är ett statligt bolag för infrastruktur.

Däremot anser kommissionen att det inte är relevant att analysera vidare om alternativ finansiering kan bidra till effektivitet och ökad samhällsnytta. Delbetänkandet fastlår kortfattat att nackdelarna med offentlig-privat samverkan är otvetydiga och väl underbyggda, medan påstådda effektivitetsvinster saknar empiriskt stöd.

Det går att ifrågasätta hur väl underbyggt kommissionens resonemang är, inte minst med hänsyn till internationella erfarenheter. Alternativ finansiering kan omfatta många olika lösningar och givet tillståndet i svensk infrastruktur bör inga dörrar stängas alltför lättvindigt.

Regeringens uppdrag ska slutredovisas senast 1 oktober 2025.