Här är företagens nota efter jordskredet

I september tidigare i år rasade stora delar av vägbanan strax utanför Stenungsund. Skredet på E6:an innebär att trafiken har stängts av och att företagens transporter måste ledas om till omkringliggande vägar, vilket kommer att innebära kraftiga förseningar under lång tid och slå hårt mot företagen.

Nu har WSP på uppdrag av Svenskt Näringsliv räknat på den totala samhällsekonomiska kostnaden för förseningarna som uppstår i person- och godstrafiken. Om situationen håller i sig i ett år beräknas jordskredet kosta mellan 1,6 och 3,3 miljarder kronor. Det motsvarar omkring 30 miljoner kronor per vecka, påpekar Nils Paul, expert på infrastruktur.

– Avstängda vägar eller trafikstörningar påverkar förstås företag på flera olika sätt. Godstransporterna blir försenade och det innebär i nästa led att viktiga insatsvaror till industrin till exempel inte kommer fram i tid. Sedan försvåras även arbetspendling och åtkomst till lokala affärer och handel, säger han.

Notan kan växa

Dessutom har rapporten inte tagit hänsyn till andra potentiella kostnader som kan uppstå, till exempel för ökade utsläpp eller större risker för olyckor. Det gör att kostnaderna för samhället potentiellt kan vara ännu större än vad som presenteras.

”Om företag inte kan lita på att logistiken fungerar, ja då har vi ett problem för företagsklimatet.”

Även om detta är en speciell situation, jordskred sker inte hela tiden, så visar det hur allvarligt det är när infrastrukturen inte kan leverera. Infrastrukturbrister påverkade svenska företag redan innan jordskredet i Stenungsund.

– Omkring var tionde företag i Sverige anser att infrastrukturen utgör ett tillväxthinder. Det ser lite olika ut beroende på var i landet man befinner sig, tillgängligheten varierar så att säga mellan olika regioner, säger han och fortsätter.

Samhällskritisk infrastruktur riskerar att kollapsa

Det handlar om vägar och järnvägar som inte håller måttet, vilket Skistars vd uttryckte oro för häromdagen. Men WSP varnar också för att annan samhällskritisk infrastruktur riskerar att kollapsa, till exempel är underhållet av VA-system kraftigt eftersatt.

– De investeringar vi gör idag räcker knappt till att stoppa förfallet. Det är nästan ingen svensk som känner till att en fjärdedel av allt vatten läcker ut innan det når fram till kranen. Det krävs ohyggligt mycket pengar för att rusta upp VA-systemet, sa WSP:s vd Håkan Danielsson nyligen till TN.

På ett generellt plan, hur stora problem har vi med infrastrukturbrister och underhållsskulden i Sverige?
– I delar av landet är infrastrukturen relativt väl utbyggd men vi har problem med flaskhalsar, särskilt i järnvägen. Även underhållsproblemet gäller både väg och järnväg. Svenskt Näringsliv har tidigare räknat ut att underhållsskulden, det vill säga de pengar som saknas för att återställa vägar och järnvägar till en acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor, säger Nils Paul.

Eftersatta vägar, järnvägar och VA-system, listan kan fortsätta till elledningar och elinfrastruktur…

Hur bråttom är det att åtgärda underhållsproblemen när det rör transporter?
– Ju förr desto bättre är ett enkelt svar. Men givetvis är det inte fullt så enkelt eftersom det förutom finansiering även krävs tillgång till entreprenörer, maskiner och utbildad personal. Dessutom finns det en gräns för hur mycket man kan stänga av vägar och järnvägar för underhållsåtgärder. Alla brister kan inte åtgärdas på en och samma gång. Men 2030 har vi sagt kan vara ett måldatum för när underhållet av vägar och järnvägar borde kunna nå en acceptabel nivå, säger han.

Skistar och MK bussresor är bara några företag som ryter ifrån i besöksnäringen. Hur stort är problemet?
– Besöksnäringen liksom övriga näringslivet påverkas av eftersatt underhåll, säger han.

Nu menar Nils Paul att det gäller att skynda men samtidigt hålla två tankar i huvudet samtidigt så att rätt saker prioriteras.

– På kort sikt gäller det dels att åtgärda underhållet i hela landet, dels att se över vilka finansiering- och genomförandeformer vi i Sverige kan använda för att utveckla infrastrukturen på sikt. När vi blir fler människor i Sverige och godsvolymerna ökar måste infrastrukturen anpassas, säger han.

Nyligen pekade han ut fem extra angelägna punkter att ta tag i.

I januari ska Trafikverket redovisa ett så kallat inriktningsunderlag som ska vara startskottet för regeringens arbete med nästa nationella plan för transportinfrastrukturen, vilket Nils Paul kommer att följa mycket noga.

– Vi kommer att återkomma till de här frågorna, tyvärr, säger han.