Regeringen satsar en miljard kronor på vägunderhåll. ”En långsiktig lösning på underhållsskulden kan inte finansieras genom omfördelning från järnväg till väg, eftersom behov finns i båda systemen”, skriver Nils Paul, infrastrukturexpert.
Nästa år satsar regeringen en miljard kronor ytterligare på vägunderhåll, varav 750 miljoner kronor omfördelas från underhåll av järnväg till väg, meddelade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson som en budgetnyhet i veckan.
Syftet är att Trafikverket ska kunna utföra fler viktiga underhållsåtgärder som till exempel beläggningsunderhåll, linjemålning, broreparationer och trumbyten.
Vägunderhållssatsningen är nödvändig. Men en långsiktig lösning på underhållsskulden kan inte finansieras genom omfördelning mellan järnväg och väg, eftersom behov finns på båda systemen.
Svenskt Näringsliv har beräknat, utifrån Trafikverkets underlag, att kostnaden för att återta det eftersatta underhållet, det vi benämner som underhållsskulden, i dag uppgår till drygt 70 miljarder kronor fördelat på cirka 24 miljarder kronor på vägnätet och 46 miljarder kronor på järnvägsnätet.
Under kommande planperiod som sträcker sig åren 2022–2033 beräknas underhållsskulden närmast fördubblas till cirka 137 miljarder kronor, sämst utfall har vägnätet.
Bristande infrastruktur drabbar företag genom merkostnader och förseningar. Hastighetnedsättningar, sämre bärighet eller driftsstörningar är symptom på en sliten infrastruktur. Ytterst innebär dagens situation att tillförlitligheten försämras vilket påverkar tillväxt och sysselsättning. Att inte vårda existerande infrastruktur är dessutom kapitalförstöring eftersom uppskjutet underhåll riskerar att bli dyrare.
Svenskt Näringsliv vill att hela det eftersatta underhållet ska återtas under 2020-talet. För att det ska förverkligas bör regeringen uppdra till Trafikverket att ta fram en långsiktig och finansierad underhållsplan som visar år för år hur det i praktiken ska ske, samt till vilken kostnad. Regeringen bör också ge en tydlig signal till näringslivet att kontrakt för järnvägsunderhåll fortsatt ska upphandlas i konkurrens för att få ut mesta nytta av tillgängligt anslag.
Att framtidssäkra infrastrukturen är en klok politik för företag och sysselsättning i hela landet.
Projekt Infra2050