Höjda tullar kommer att slå hårt mot USA, EU och Sverige

EU och USA är de mest integrerade ekonomierna i världen och dagligen sker massor av transatlantiska affärer i form av handel och investeringar. För Sverige är USA den tredje viktigaste destinationen för vår varuexport (efter Norge och Tyskland), ett av de viktigaste länderna för svensk tjänstehandel och 750 svenska koncerner finns etablerade i USA med ett eller flera dotterbolag.

I dagsläget kan vi inte säkra på vad som kommer att hända. All retorik kommer inte bli verklig politik och en lång rad omständigheter utanför den nyvalde presidentens kontroll kommer bidra till att sätta agendan. Vi vet heller inte vilka Trump kommer välja till ministerposter och rådgivare. Inte heller är det säkert exakt hur kongressen kommer se ut, även om vi vet att republikanerna tar över senaten.

En sak kan vi dock konstatera: Donald Trump har stora ambitioner när det gäller USA:s ekonomi – den viktigaste frågan när amerikanarna gick till valurnorna – och han vill använda massiva och omfattande tullar som medel för att minska importen och istället öka tillverkningen i USA. Han vill också använda tullintäkterna som intäkter till statskassan som kan kompensera för de skattesänkningar han vill driva igenom, bland annat bolagsskatten. Under kampanjen kallade han tullar för “the most beautiful word in the dictionary” och har en stor tilltro till deras förmåga att lösa olika problem.

Det vi också vet är att Trump är en handlingskraftig politiker. När Trump tog vid som president 2017 genomförde han i stort det han lovat på handelsområdet. Han lämnade handelsavtal, förhandlade om avtalet NAFTA med Kanada och Mexiko, införde stål- och aluminiumtullar och nedprioriterade kraftigt samarbete inom WTO. Samarbetet med EU blev mer konfliktfyllt och Trump fokuserade på att minska handelsunderskottet med enskilda länder. Trump är tydlig med att han vill använda tullar betydligt mer, denna gång för att hantera ”orättvis handel” och minska handelsunderskottet. Han har föreslagit en tull på 60 procent på all import från Kina, samt en universell tull på 10–20 procent på all import från alla andra länder.

Harris uttryckte sig under sin presidentkampanj negativt om Trumps nya tullar, med hänvisning till att dessa kommer kosta amerikanska konsumenter stora summor – 2600 dollar per år för ett genomsnittligt hushåll. De flesta ekonomer är överens om att det blir konsumenterna som får betala större delen av de kostnadsökningar som följer med tullarna.

En rapport från Kommerskollegium visar att USA självt skulle drabbas värst av tullarna, inte minst genom högre inflation. Amerikanska företag är sedan många år integrerade i globala värdekedjor och importerar insatsvaror från hela världen. Även EU kommer drabbas negativt. EU-ländernas totala export till USA förväntas minska med 17 procent och importen med 14 procent. Detta tar då inte hänsyn till om EU och andra länder väljer att slå tillbaka med egna tullar och om USA i det läget höjer tullarna ännu mer, eller att konflikten sprider sig till fler länder och startar ett globalt handelskrig. Då blir situationen mycket värre än någon prognos pekat på.

Trumps utlovade tullar skulle förstås påverka även svenska exportföretag. Svensk export till USA väntas minska med drygt 15 procent. Fordonsindustrin står för nästan en tredjedel av Sveriges export till USA och förväntas drabbas värst. Läkemedelsindustrin förväntas också drabbas negativt. Den största delen av svensk försäljning till USA sker dock via företag som etablerat sig i USA, och som därmed skulle vara innanför en ny tullmur mot omvärlden. Samtidigt är även svenska företag på plats i USA integrerade i globala värdekedjor. När de importerar insatsvaror från Kina, Mexiko eller något annat land kan de alltså påverkas både av tullen på kinesiska varor och den universella tullen.

En fråga som väcks är vilken befogenhet presidenten har att införa omfattande tullar. Enligt den amerikanska konstitutionen har kongressen, inte presidenten, befogenhet att införa tullar. Tidigare tullar, införda både av Trump och Biden, motiverades av nationell säkerhet (section 232) och för att hantera ”certain foreign trade practices” (section 301). En del menar att Trump kommer vilja använda International Emergency Economic Powers Act. Denna lag ger presidenten – efter att ha utlyst en nödsituation – befogenhet att kontrollera ekonomiska transaktioner. Trump skulle kunna införa tullar mot alla länder med hänvisning till denna lag. Ingen president har dock tidigare använt lagen som grund för att införa tullar. Universella tullar mot hela världen kommer sannolikt att hamna i amerikansk domstol. Vad som händer då vet ingen.

Det är inte osannolikt att Trump vill använda sig av olika ”deals” för att få länder att gå med på USA:s önskemål och på så sätt slippa tullarna. Det är viktigt att EU håller huvudet kallt, fortsätter hålla sig till WTO:s regler, och agerar på ett sätt som inte i onödan eskalerar eller förvärrar en handelskonflikt. Samtidigt kan inte EU stillatigande acceptera omfattande diskriminering mot europeiska bolag utan måste kunna reagera med riktade motåtgärder (egna tullar) för att få USA att backa. EU, och även Sverige, har en dock viktig roll att spela för att finna vägar att försöka samarbeta med den nya amerikanska administrationen där det är möjligt. Samtidigt måste EU fördjupa handelsrelationer med andra likasinnade länder för att försöka väga upp för de minskade handelsmöjligheterna med USA.